Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Avloppsvatten innehåller många värdefulla resurser som kan återanvändas inom hushåll, jordbruk och industri. En cirkulär resurshantering är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle och för att öka samhällets självförsörjande förmåga och krisberedskap. Trots att tekniker på området finns används de ännu inte i någon större omfattning i Sverige visar en ny rapport.
– Avloppsvatten behandlas fortfarande huvudsakligen som en avfallsprodukt i Sverige. Det måste vi ändra på för att kunna möta olika utmaningar som finns kring resursflöden och försörjningen i samhället, säger Christian Baresel, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
För att möta växande utmaningar som vattenbrist och försämring av våra yt- och grundvattenresurser, bland annat orsakad av klimatförändringar, ökande kostnader för att bereda dricksvatten, och allt strängare avloppsreningskrav behöver även vi i Sverige återvinna och återanvända resurser från avlopp i större utsträckning.
– Avloppsreningsbranschen står inför stora investeringsbehov de närmaste decennierna. Projektets resultat visar att nya lösningar även kan utnyttja avloppsvattnet som en resurs och ökar därmed samhällets uthållighet och förmåga att anpassa sig till omvärldsförändringar, säger Maximilian Lüdtke på Naturvårdsverket.
Rapporten som har tagits fram av experter vid IVL, RISE och Stockholm Environment Institute sammanfattar den tillgängliga kunskapen och erfarenheterna i Sverige kring återvinning och återanvändning av resurser från avlopp. Med hjälp av resultat från olika projekt, kartläggningar och statistik, samt genom dialog med olika aktörer inom myndigheter, kommunala vatten- och avloppsorganisationer, högskolor med flera, beskrivs prognoser av framtida behov men också hinder, acceptans och risker förknippade med nyttjande av resurser från avlopp.
Tekniker och lösningar för att återvinna och återanvända olika resurser från avlopp finns redan idag. Dessutom pågår mycket forskning och utveckling kring teknikoptimering och innovation som med en tydlig satsning skulle kunna ge Sverige ett försprång i den omställningsprocess som flera länder har initierat. Acceptansen för användning av resurser som utvinns från avlopp finns till stor del redan, men implementeringen går ändå långsamt visar projektet.
– Trots att regelverket på en övergripande nivå redan främjar en utökad användning av avloppsresurser så finns det juridiska osäkerheter och vägledning saknas. Även bristande kunskap, finansiering, personella resurser, samt oklarheter kring risker och fördelar bromsar utvecklingen, säger Elin Kusoffsky, projektansvarig på RISE.
Ingen specifik lösning eller teknik bedöms passa överallt och därför behöver regelverk och policys vara stödjande och möjliggöra flera olika typer av lösningar, enligt författarna.
Projektgruppen föreslår en samhällsanpassad kombination av källsorteringssystem och resursanläggningar som utvecklas i takt med samhällets omställning till högre grad av resursåtervinning. Genom att ta vara på resurser från avlopp möter man också utmaningar som krävs för att klara vattenförsörjning i ett förändrat klimat och annan negativ miljöpåverkan. En samverkan mellan olika nationella myndigheter och andra aktörer är avgörande för att lyckas öka återanvändning av vatten och andra resurser.
– De senaste årens torka har uppmärksammat behovet av åtgärder för stärkt vattenhushållning. Tekniska innovationer för att minska vattenanvändningen och öka återvinningen av avloppsvatten för till exempel tekniskt vatten är viktiga åtgärder för att minska belastningen på våra vattenresurser, säger Margareta Lundin Unger, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Källa: IVL
Ladda ner rapporten: Återvinning och återanvändning av resurser från avlopp
| Dela |
 |
Tillbaka |
Inte mindre än ett 100-tal deltagare dök upp när Svensk Ventilations lokalavdelning väst bjöd in till evenemang i Mölndal strax utanför Göteborg.
Intresset för yrkesprogrammen fortsätter att stiga och lockar fler unga, särskilt till el- och energiprogrammet. Det visar siffror från Skolverket.
Bostadsbyggandet ökar med 5 400 påbörjade bostäder under prognosperioden 2024-2025. Det visar Byggföretagens nya konjunkturprognos som prognostiserar att 33 700 lägenheter och småhus påbörjas under nästa år.
I höst går Rörgrossistföreningens, RGF, vd Joacim Nordh i pension och ersätts av Katarina Swahn, tidigare Inköpschef Assemblin VS AB.
Naturskyddsföreningen har testat kranvatten på 63 platser runt om i Sverige. Drygt nio av tio prover innehöll miljögifterna PFAS. Samtliga prover från ytvatten runt om i landet innehöll PFAS.
Sveriges Radios Kaliber har gått igenom alla anmälningar till Elsäkerhetsverket som rör solceller sedan 2021. Där finns ett fyrtiotal företag som har brutit mot elsäkerhetslagen genom att sätta upp solceller utan behörighet.
Regeringen ger Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och utreda hur denna påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.
Samhället behöver förbereda sig för en framtid med högre vattennivåer och både fler och mer omfattande skyfall. I en ny rapport från VA-Fakta studeras de enorma ekonomiska konsekvenserna av ökande skyfall.
Tredje kvartalet har bjudit på en återhämtning i försäljningen av värmepumpar. Det visar statistik från Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP.
