SNS Konjunkturråd 2025 presenterar sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
Osäker framtida elförbrukning
Rapportförfattarna beräknar att energiomställningen kommer att öka elförbrukningen med mellan 50 och 150 procent jämfört med idag. Elektrifieringen av industri och vägtransporter kommer att öka den årliga förbrukningen med 67 TWh (terawattimmar), till cirka 190 TWh. Detta om den ekonomiska verksamheten bedrivs i nuvarande omfattning. Det utgör en betydande ökning jämfört med elförbrukningen om 124 TWh under 2023. En energiomställning som uppfyller klimatmålen ligger i rapportförfattarnas beräkning ändå avsevärt under regeringens planeringsmål om 300 TWh.
Särskilt stor osäkerhet råder kring efterfrågan på el för att tillverka grön vätgas för fossilfritt stål och elektrobränslen. Det innebär att en marknadsmässig utbyggnad är att föredra framför en planekonomisk ökning av elproduktionen.
”Marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Nyckeln är en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion”, menar Thomas Tangerås, ordförande för SNS Konjunkturråd.
Kostnadseffektiv elproduktion
En kostnadseffektiv utbyggnad av fossilfri elproduktion för att möta den ökade efterfrågan på el i samband med klimatomställningen kan, enligt rapportförfattarna, genomföras till elpriser ungefär på dagens nivå. Denna omställning bygger på storskalig ny landbaserad vindkraft och viss solkraft. Havsbaserad vindkraft utvecklas kontinuerligt och kan bli lönsam under 2030-talet, särskilt där priserna är som högst. Kärnkraftens höga investeringskostnader gör att den i första hand bör byggas i länder med betydligt högre elpriser.
Statens roll i energiomställningen
Rapportförfattarna pekar på att staten bör prioritera att vidareutveckla elmarknaden och regelverket för att underlätta för marknadens aktörer att göra kostnadseffektiva investeringar. Och att bygga bort flaskhalsar i dagens elnät som begränsar effektiviteten på elmarknaden. Pär Holmberg, medförfattare i SNS Konjunkturråd, säger:
"Sverige behöver en fortsatt kraftfull utbyggnad av överföringsnätet för att säkerställa en kostnadseffektiv elförsörjning samt minska de regionala skillnaderna och svängningarna i elpriserna. Ett elnät med hög kapacitet möjliggör att el kan handlas på ett effektivt sätt."
Samarbete inom EU för ökad konkurrenskraft
Rapportförfattarna betonar vikten av den europeiska energipolitiken. Gemensamma lösningar på EU-nivå är avgörande för att hantera både energipriser och tillgången på el. Chloé Le Coq, medförfattare i SNS Konjunkturråd, kommenterar:
"Sveriges energipolitik kan inte utformas i ett vakuum. Vi är beroende av en välfungerande europeisk elmarknad för att både nå klimatmålen och stärka unionens konkurrenskraft. Sverige bör aktivt bidra till EU:s arbete för att integrera elmarknaderna."
Om SNS Konjunkturråd
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
Om författarna
Thomas Tangerås (ordförande), professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN
Pär Holmberg, docent i nationalekonomi, tekn dr i elkraftteknik och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN
Chloé Le Coq, professor i nationalekonomi vid University of Paris Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm
Läs hela rapporten här.
Dela | Tillbaka |
För första gången kommer studenter från Sverige att delta i tävlingen The Ice Box Challenge där de kommer designa och bygga hållbara och energieffektiva minihus.
Futureheat är fjärrvärmebranschens gemensamma forskning- och utvecklingsprogram som ska identifiera nya möjligheter för fjärrvärmeföretagen.
Slussen.biz har tidigare berättat om ett Formasprojekt gällande rening av operationsluft i låginkomstländer. Nu har projektet gått i mål och vi har pratat med projektledaren Daniel Olsson från CIT Renergy som varit i Kongo och gjort installationer.
Så var det dags för ett nytt nummer av omdanade Energipodden (fd Energihandboken - The podcast). Den här gången snackar programledarna Mats Bjelkevik och Kay Rung tätning av ventilationskanaler med Joakim Bruhn.
Bygg- och fastighetssektorn fortsätter stå för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan, visar Boverkets senaste miljöindikatorer. År 2022 minskade dock sektorns miljö- och klimatpåverkan jämfört med 2021.
Nu delredovisar Ei regeringsuppdraget om förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden och konstaterar bland annat att förhandlingsskyldigheten enligt 8 § fjärrvärmelagen är verkningslös.
Ett femtiotal elnätsföretag har nu infört en så kallad effektavgift som en del av elnätstariffen till hushåll och mindre företag. Storleken på effektavgiften påverkas av om kunden använder elen när elnätet är högt eller lågt belastat.
Östersunds kommun ska betala 15 000 kronor i vite för brister i ventilationen på Storvikenskolan i Brunflo, rapporterar svt.se.
Slutrapporten för förstudien "Maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme" är nu publicerad.
Slussen.biz fanns på plats när det var dags för Stora Legionelladagen som arrangerades i Stockholm med syfte att sprida kunskap för att bekämpa legionella.