Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
NSVA har inlett en omfattande satsning för att halvera vattenförlusterna i sitt dricksvattensystem till år 2028. Denna satsning är ett svar på både ekonomiska och miljömässiga krav på en mer hållbar vattenhantering.
Vattenförluster i ledningsnätet är ett stort problem som innebär slöseri med både vatten och pengar. Idag uppskattas förlusterna i NSVA:s dricksvattensystem till cirka 20 procent av den totala vattenproduktionen.
– Vi har räknat ut att varje extra kubikmeter producerat vatten kostar oss 2–3 kronor. Med förluster på cirka 6 gigaliter per år blir det en ansenlig summa, säger Sven Bengtsson, VA-ingenjör på NSVA.
Genom att implementera avancerad teknik och noggranna kontroller, siktar NSVA nu på att halvera förlusterna till 2028 för att säkra en hållbar vattenförsörjning för framtiden. Med denna satsning vill NSVA minska kostnaderna och bidra till en mer hållbar vattenhantering.
NSVA har ett dricksvattennät som består av ungefär 250 mil nedgrävda rör, byggda från 1880-talet till idag. Rören är sammansatta av olika material och har fogar, skarvar och mekaniska delar där det kan uppstå läckor. Även små hål, till exempel lika små som en tändstickas tvärsnitt, kan orsaka stora vattenförluster om de finns spridda längs nätet.
En läcka påverkar vattenförlusten olika mycket beroende på hur röret används. Ett rör på 100 meter som förser en person med 140 liter vatten om dagen förlorar procentuellt mer vatten än samma rör som försörjer 50 personer med 7 000 liter om dagen. Liknande skillnader finns mellan ledningsnät i tätbefolkade och glesbefolkade områden.
För att jämföra vattenförluster på ett rättvist sätt använder NSVA ett internationellt nyckeltal, Infrastructure Leakage Index (ILI). ILI tar hänsyn till faktorer som rörens längd och gör det möjligt att jämföra olika kommuner på ett enklare sätt.
Satsningen består av fyra huvudområden: Fältarbete, planering, teknik och uppföljning.
NSVA:s satsning på att minska vattenförluster är ett viktigt ansvarstagande mot samhället och knyter an till både EU:s dricksvattendirektiv och Helsingborgs Green City Accord-överenskommelse. Genom att nästan halvera vårt nuvarande Infrastructure Leakage Index (ILI) från 3,8 till 2, strävar vi efter att uppnå en avgörande förbättring med internationella mått mätt.
– Vi tar ansvar för våra vattenresurser och minskar vattenförlusterna för en hållbar samhällsutveckling. Denna satsning är inte bara en ekonomisk nödvändighet utan också en miljömässig och social förpliktelse för att säkerställa en långsiktig och trygg vattenförsörjning, säger Victor Pelin, VA-specialist på NSVA.
Danmark är ett föregångsland när det gäller läckagekontroll. Där har VA-verken sedan 90-talet fått betala viten om de har läckage över 10 procent, vilket har lett till att vattenförlusterna nu är omkring 8 procent. NSVA tar lärdom av detta och strävar efter att nå liknande resultat.
– Det är oerhört inspirerande att ha en nordisk granne som är så duktig på att använda vatten på ett medvetet sätt. Läcksökning är ett konkret och belönande detektivarbete som är väldigt roligt att arbeta med, avslutar Victor Pelin.
NSVA:s satsning på minskad vattenförbrukning går i linje med Sydvattens strategiska inriktning för 2040. Strategin syftar till att minska vattenförbrukningen med 2 procent per år fram till 2040 vilket skulle kunna motsvara att hushållen minskar förbrukningen till 100 liter vatten per person och dag, jämfört med dagens cirka 140 liter.
Genom att minska vattenanvändningen kan vi undvika stora investeringar på 5–10 miljarder kronor och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i Skåne. Mindre vattenanvändning innebär också att vi sparar energi och minskar utsläppen av koldioxid.
Med denna satsning tar NSVA ett viktigt steg mot en mer hållbar och kostnadseffektiv vattenhantering, till nytta för både miljön och regionens invånare.
Källa: NSVA
| Dela |
 |
Tillbaka |
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
