Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kan kombinationen av AI och högupplösta radardata hjälpa till att avlasta befintliga ledningsnät och minska översvämningsrisker i städer? Det ska ett stort regionalt projekt ta reda på genom att utveckla en metod för att identifiera optimala platser för naturbaserade dagvattenlösningar.
Projektet heter Opti-SITE som involverar experter och forskare från flera universitet, konsultföretag, forskningsinstitut och kommunala VA-bolag i både Sverige och Danmark. Salar Haghighatafshar är universitetsadjunkt i miljöteknik representerar Högskolan Kristianstads i projektet.
– Traditionellt har städers dagvattenhantering varit beroende av underjordiska ledningsnät, byggda för att snabbt leda bort regnvatten och förhindra översvämningar. Dessa system som vi ännu idag använder i våra städer designades utifrån dåtidens förutsättningar. Men dagens klimatutmaningar ställer dessa äldre system inför svåra prövningar. Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Att bygga ut eller byta ut hela ledningssystem är ekonomiskt ohållbart, menar Salar. Istället behöver vi avlasta dem genom blågröna lösningar – naturbaserade dagvattenanläggningar som efterliknar naturens egna processer för att hantera avrinning.
– Det är här Opti-SITE kommer in. Vi ska utveckla ett verktyg som kan förutspå var i städerna dessa lösningar gör störst nytta. Genom AI och högupplösta radardata kan vi identifiera optimala placeringar och dimensioneringar för att maximera effekten, förklarar han.
Att införa naturbaserade dagvattenlösningar i äldre stadsmiljöer är en stor utmaning, framför allt på grund av markbrist och konkurrens om utrymme. I många kommuner ägs stora delar av marken av privatpersoner, vilket gör kommunala åtgärder svårare att genomföra.
– Vi måste först identifiera möjliga platser och låta verktyget föreslå de mest effektiva lösningarna utifrån lokala förutsättningar. Det kan handla om att skapa grönområden som kan hantera regnvatten, installera regnbäddar eller anlägga dammar där det är möjligt, säger Salar.
En central del av Opti-SITE är användningen av AI och maskininlärning för att effektivisera analysen av dagvattenflöden.
– Dagens hydrodynamiska modeller är väldigt exakta men också extremt resurskrävande, särskilt vid stadsövergripande simuleringar. Att simulera vattenrörelse i ledningsnät i en stad som Kristianstad kan ta många minuter (om inte timmar) beroende på regnets varaktighet. Men när vi arbetar med optimering behöver vi kanske köra flera hundratusentals simuleringar för att kunna ta reda på hur det ser ut över hela staden. Det skulle vara orimligt utan AI, berättar Salar.
Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Genom att träna AI-modeller på tidigare hydrodynamiska simuleringar kan man få fram resultat på en bråkdel av tiden. Radardata spelar också en viktig roll genom att ge en mer detaljerad bild av regnmönster jämfört med traditionella punktmätningar från enskilda regnmätare.
– Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Opti-SITE kommer att genomföra sina tester i Landskrona och Köpenhamn, där forskare samarbetar med såväl kommunala VA-aktörer som experter från universitet och konsultföretag. Projektet kommer resultera i en prototypmodul som kan användas av beslutsfattare och stadsplanerare för att implementera mer hållbara och effektiva dagvattenlösningar. Men Salar poängterar att tekniska hjälpmedel bara är en del av svaret på översvämningsproblematiken.
Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna
– Vi bör vara försiktiga med att kalla detta en ‘lösning’, eftersom det oavsiktligt kan signalera att det är något binärt och slutgiltligt. Det här är ett hjälpmedel som ska bidra till en minskning av översvämningar. Samtidigt kan infrastruktur inte lösa allt. Medborgarnas klimatanpassningsinsatser och medvetenhet spelar också stor roll. Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna, avslutar Salar Haghighatafshar.
Opti-SITE finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak. Projektägare är Sweden Water Research och med Victoria Rydengård som projektledare.
Övriga deltagande partners är Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad, Aalborg Universitet, DHI Sverige, Hofor och NSVA. Projektet pågår 2025-2028 och genomförs med finansiering av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak.
Källa: Högskolan Kristianstad
| Dela |
 |
Tillbaka |
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
