Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Myndigheter ska ställa krav på skäliga arbetsvillkor i vissa upphandlingar. Riksrevisionens granskning visar att detta sällan sker, och att myndigheterna därmed riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid. Det främjar ett socialt skydd och bidrar till sund konkurrens på lika villkor.
Från utredningen:
Trots skärpta lagkrav förekommer det uppgifter i media om att arbetstagare utnyttjas i företag som utför arbeten åt offentlig sektor. Byggbranschen är särskilt utsatt. Ett exempel är att det finns misstanke om att utländsk arbetskraft utnyttjats i samband med renoveringen av Sveriges riksdag.
Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid. Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher.
– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar vidare att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.
– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Bristerna beror framför allt på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar.
Upphandlingsmyndigheten erbjuder visserligen ett uppskattat stöd till myndigheterna, men har inte haft möjlighet att ta fram färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.
Riksrevisionen konstaterar också att staten saknar en struktur som säkerställer att myndigheterna lever upp till lagkraven. Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn över myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor, och myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar inga sanktioner. Regeringen har inte agerat tillräckligt för att åstadkomma förbättringar, vilket har lett till låg efterlevnad av lagstiftningen.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
