Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
–Vi kan konstatera att elsystemet i Norden har låga klimatutsläpp och dessutom minskar de. De största utsläppen kommer från den bränslebaserade elproduktionen samt importerad el och det är här de största förbättringarna har skett och bedöms fortsätta ske, säger Annamaria Sandgren, expert inom klimat och hållbart samhälle på IVL.
Det är av intresse för många företag som beräknar och redovisar sin årliga klimatpåverkan att veta hur mycket fossila växthusgaser deras elanvändning orsakar och hur mycket det förändrats på senare tid och vad det beror på.
I studien har emissionsfaktorn för växthusgasutsläpp för den nordiska elmixen beräknats för åren 2021-2023. Även andelen tillförd el fördelat på förnybart, fossilt och kärnkraft har beräknats. Studien visar att emissionsfaktorn har minskat från 90 till 59 g koldioxidekvivalenter per kilowattimme. Andelen fossilt var 5,4 procent, förnybart 77,2 procent och kärnkraften stod för 17,7 procent.
De tre största kraftslagen i det nordiska elsystemet är vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och dess klimatutsläpp är låga. Största källan till utsläpp är den bränslebaserade elproduktionen. Sverige exporterar el med låga utsläpp och den mängden ökar.
– Hur mycket vi importerar varierar mellan åren men mängden är relativt blygsam. Dock är de importerade utsläppen betydande, men även här har förbättringar skett då utsläppen har minskat per energienhet.
– Vi kan se hur stora långsamma skeden som utbyggnad av vindkraft och utfasning av kolkraft minskar utsläppen. Vi kan också utläsa avtryck som Covid-19 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gett, säger Annamaria Sandgren.
Pandemin till följd av spridningen av Covid-19 medförde ett lägre elbehov i Norden, som i sin tur bidrog till en minskad elproduktion från fossila bränslen och en minskad import av el från grannländer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkade också den nordiska emissionsfaktorn, då importstopp av både el och naturgas till Finland resulterade i lägre utsläpp.
Ladda ner rapporten: Emissionsfaktor för nordisk elmix år 2021 – 2023
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen flaggar för flera åtgärder kopplade till energieffektivisering och elektrifiering.
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
