Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En ny studie från Naturvårdsverket visar att tidiga insatser är mer kostnadseffektiva jämfört med att skjuta dem på framtiden. För att skydda grund- och ytvattentäkter bör därför spridningen från PFAS-förorenade områden begränsas så tidigt som möjligt.
– PFAS-förorenade områden finns på många platser i landet och problemen växer i takt med att tiden går. Det kommer bli alltmer kostsamt och resurskrävande att hantera föroreningssituationen. Fler aktörer måste ta ansvar och agera för att förhindra fortsatt spridning och eskalerande kostnader, säger Niclas Johansson, projektledare på Naturvårdsverket.
Runt om i Sverige pågår ett inventeringsarbete för att identifiera var PFAS-förorenade platser finns. Trots att det finns kunskap om många platser där PFAS-föroreningar förekommer går åtgärdsarbetet trögt framåt. Det beror på att åtgärder för att minska spridningen innebär betydande kostnader i närtid medan de positiva effekterna inte alltid märks omedelbart, utan kanske först tiotals år senare.
– Risken med att vänta är att föroreningsspridningen fortsätter och att åtgärderna i framtiden blir mer komplicerade och resurskrävande. Det kan bli dyrt för samhället att vänta för länge med insatser för att minska PFAS i miljön eftersom det riskerar att föroreningar sprids till hittills opåverkade områden, säger Annika Ryegård, enhetschef på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets bedömningar bygger på nya studier över spridning och kostnader och nyttor för olika PFAS-åtgärder som Statens geotekniska institut (SGI) och Chalmers tekniska högskola har genomfört.
Naturvårdsverket anser att framtida nyttor väger tungt eftersom PFAS är mycket långlivade ämnen som ger upphov till miljö- och hälsoskador under mycket lång tid, i kombination med att rening och spridningsbegränsande åtgärder kommer att behövas under en lång tid.
Bilden visar hur PFAS sprids till grundvattnet. Illustration: Make Your Mark.
Källa; Naturvårdsverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen flaggar för flera åtgärder kopplade till energieffektivisering och elektrifiering.
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
