
En rapport från Ramboll presenterar en strategisk färdplan för klimatneutrala datacenter med ett nordiskt perspektiv. Rapporten visar hur datacenter kan minska sin negativa miljöpåverkan och erbjuder konkreta lösningar för att göra dem hållbara och klimatneutrala.
”Att uppnå klimatneutrala datacenter på den nordiska marknaden banar väg för en bredare acceptans i samhället, vilket gynnar både operatörer och allmänheten i stort”, säger Jason Olrod, Head of Department, Data Center Facilities, Ramboll Sweden.
Den nordiska regionen utmärker sig på den globala datacentermarknaden genom sin unika möjlighet att uppnå klimatneutrala datacenter, främst tack vare sin starka produktion av grön energi, men också på grund av sitt avancerade fokus på inbäddat koldioxidavtryck i byggmaterial.
Datacenter är elintensiva. RISE (The Research Institute of Sweden) bedömer att datacenters elanvändning i Sverige beräknas uppgå till 4,0–4,4 TWh under 2025 och till 4,4–5,2 TWh till år 2030. Elförbrukningen på global nivå förväntas nå 130 GW till år 2028, enligt BCG. Det motsvarar 3 procent av den globala elförbrukningen och denna tillväxt medför en oro över ökad miljöpåverkan. Om miljöaspekterna inte hanteras riskerar den nödvändiga kapacitetsökningen att hämmas av regleringshinder och negativ opinion.
”Vi kan uppnå ett klimatneutralt koldioxidavtryck genom optimerad energieffektivitet, energiåtervinning och -export, efterfrågeflexibilitet och klimatkompensation. Dessutom kan inbäddad koldioxid, som finns i byggnadernas struktur och material, minskas genom att använda stål och betong med låg koldioxidhalt, lokalt producerade material eller återanvända material från rivna byggnader,” säger Jason Olrod, Head of Department, Data Center Facilities, Ramboll Sweden.
Förutom de utsläpp som kommer från energianvändning och byggmaterial tar rapporten även upp andra nyckelområden som påverkar datacenters hållbarhet: biologisk mångfald, cirkularitet och vattenanvändning. Rapporten erbjuder också lösningar längs hela värdekedjan, från design och utveckling till leverans av datacenter och beskriver en rad uppnåeliga riktmärken för ägare, utvecklare, operatörer och konsulter.
Datacenter kan ytterligare minska sitt miljöavtryck genom att införa cirkulära principer. Det föreslagna riktmärket för cirkularitet innebär att alla material ska vara återanvända, återanvändbara eller återvinningsbara, med noll avfall till deponi eller förbränning.
Läs den nordiska sammanfattningen av rapporten Net Zero Data Centres: A Strategic Roadmap to Achieve Net Zero Carbon and Reduce Environmental Impact.
Guide för hur klimatneutrala datacenter kan utvecklas.
Källa. Ramboll
| Dela |
|
Tillbaka |
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
Slussen.biz fanns på plats på Tekniska museet i Stockholm när Nibe bjöd in till en förmiddag om EPBD, helhetslösningar, köldmedier och ventilationsaggregat.
60 kommuner har fått stöd från Energimyndigheten för att säkra elförsörjningen vid kriser. Nu breddas satsningen till värmeberedskap. Tio kommuner får upp till 4,5 miljoner kronor vardera i investeringsstöd.
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.