Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Data visar att 56 procent beräknas ha alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.
– Idag dör närmare 7 000 invånare i Sverige varje år i förtid på grund av smutsig luft. Extra känsliga är barn, vars lungor inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet (den nya miljökvalitetsnormen), ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram. En kommun som överskrider en utvärderingströskel behöver säkerställa att halterna inte höjs ytterligare genom att noggrannare övervaka sin luftkvalitet med hjälp av fler mätningar eller mer utförlig modellering. Se tabell här (PDF)
Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Inom forskningen ser man positivt på det nya direktivet, men framhåller samtidigt att det inte finns några partikelhalter under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer.
– Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet, som dock tillåter högre halter av föroreningar än WHO:s riktvärden och de svenska miljömålen. För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026.
Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet är partiklar från förbränning (PM2,5) den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem och kommer främst från vedeldning, industri och transporter. Dessa utsläpp förväntas minska framöver. Stora partiklar (PM10) kommer framför allt från vägslitage och påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck. Dessa utsläpp väntas öka i takt med mängden fordon. Ny forskning visar att inandning av partiklar från däckslitage i trafiken kan kopplas till förändringar i immunförsvaret.
Tabellen visar de nya miljökvalitetsnormer som ska vara uppfyllda 2030, de nya utvärderingströsklarna, tidigare MKN samt svenska miljömål och WHO:s riktvärden för de tre vanligaste luftföroreningarna i mikrogram per kubikmeter och år: Se tabell här (PDF)
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
