Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Data visar att 56 procent beräknas ha alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.
– Idag dör närmare 7 000 invånare i Sverige varje år i förtid på grund av smutsig luft. Extra känsliga är barn, vars lungor inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet (den nya miljökvalitetsnormen), ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram. En kommun som överskrider en utvärderingströskel behöver säkerställa att halterna inte höjs ytterligare genom att noggrannare övervaka sin luftkvalitet med hjälp av fler mätningar eller mer utförlig modellering. Se tabell här (PDF)
Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Inom forskningen ser man positivt på det nya direktivet, men framhåller samtidigt att det inte finns några partikelhalter under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer.
– Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet, som dock tillåter högre halter av föroreningar än WHO:s riktvärden och de svenska miljömålen. För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026.
Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet är partiklar från förbränning (PM2,5) den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem och kommer främst från vedeldning, industri och transporter. Dessa utsläpp förväntas minska framöver. Stora partiklar (PM10) kommer framför allt från vägslitage och påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck. Dessa utsläpp väntas öka i takt med mängden fordon. Ny forskning visar att inandning av partiklar från däckslitage i trafiken kan kopplas till förändringar i immunförsvaret.
Tabellen visar de nya miljökvalitetsnormer som ska vara uppfyllda 2030, de nya utvärderingströsklarna, tidigare MKN samt svenska miljömål och WHO:s riktvärden för de tre vanligaste luftföroreningarna i mikrogram per kubikmeter och år: Se tabell här (PDF)
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen flaggar för flera åtgärder kopplade till energieffektivisering och elektrifiering.
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
