Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Att marknaden för byggmaterial lider av bristande pristransparens har länge varit känt. I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen. För att förbättra pristransparensen föreslår Konkurrensverket därför flera åtgärder riktade till offentliga beställare. Att stärka de offentliga beställarnas roll vid byggupphandlingar bör på sikt påverka hela branschen.
– Bristande pristransparens på byggmaterialmarknaden gör att beställare får betala för mycket för byggmaterial, och kan leda till sämre konkurrens. De här problemen har lyfts fram i flera utredningar men har hittills inte fått någon lösning. Därför behövs nu en tydlig styrning bort från retroaktiva rabatter, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Konkurrensverket har gjort en fördjupad kartläggning av pris- och rabattförhållandena inom installationsbranschen som visar att retroaktiva rabatter, det vill säga rabatter som utbetalas från leverantörer till installatörsbolag i efterhand, är vanliga och betydande. Under 2023 uppgick utbetalningar av retroaktiva rabatter från grossister till installatörer till cirka 4,4 miljarder kronor.
Retroaktiva rabatter är ett särskilt stort problem i samband med bygguppdrag som utförs på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen, det vill säga att ersättningen baseras på redovisade självkostnader, vilket är vanligt när det offentliga är beställare. Konkurrensverket bedömer att problemen är störst vid byggnation av komplexa projekt som sjukhus, infrastruktur och andra lokaler.
Att entreprenörer har olika prislistor hos grossisterna som innebär att de kan välja mellan att redovisa höga eller låga kostnader har länge hävdats från aktörer på marknaden utan att det har funnits belägg för i vilken omfattning detta har skett. Konkurrensverkets utredning kan nu visa att tillvägagångssättet återkommande förekommer.
När en betydande del av materialkostnaden återbetalas vid ett senare tillfälle i form av retroaktiva rabatter får installationsbolaget tillbaka pengar från leverantörer utan insyn från beställaren, som ofta inte heller får del av rabatterna. De retroaktiva rabatterna kan därmed användas för att dölja egentliga materialkostnader och beställaren riskerar att få betala både en högre materialersättning och ett högre entreprenörsarvode.
För att komma till rätta med transparensproblemen lämnar Konkurrensverket ett antal förslag på åtgärder som riktar sig till det offentliga.
– Enligt vår nuvarande bedömning är det inte ändamålsenligt att reglera den fria avtalsbildningen. Men i fråga om retroaktiva rabatter behövs tydligare avtalsvillkor. Här kan offentliga beställare visa vägen och på så sätt påverka hela marknaden. Därför lägger vi fram förslag som riktar sig till det offentliga, säger Marie Östman.
Konkurrensverket föreslår att offentliga beställare i första hand använder ersättningsformen fast pris, och i andra hand fastställer priserna för material i förhand i de fall löpande räkning används. I tredje hand bör offentliga beställare ställa tydliga villkor i avtal för hur retroaktiva rabatter ska regleras vid löpande räkning. Bland annat bör det offentliga avtala om att alla rabatter ska tillfalla dem, samtidigt som de stärker sin avtalsuppföljning.
För att ge upphandlande myndigheter ökade möjligheter att få ta del av rabatter på byggmaterial föreslår Konkurrensverket en reglering som innebär att leverantörer ska bli skyldiga att redovisa samtliga rabatter på byggmaterial i sin faktura till den upphandlande myndigheten.
– Det är oacceptabelt att rabatter som ska tillfalla det offentliga döljs och att de kostnader som redovisas inte stämmer. Detta sker på bekostnad av skattebetalarna. Därför föreslår vi en obligatorisk redovisning av rabatter, säger Marie Östman.
Konkurrensverket ser dessutom behov av förstärkt upphandlingskompetens på området och föreslår att regeringen ger lämpliga aktörer i uppdrag att förstärka vägledning, stöd och samordning för de offentliga beställarna i dessa frågor.
Konkurrensverkets kartläggning av pristransparensen på marknaden för byggmaterial och förslagen på åtgärder har genomförts på uppdrag av regeringen och presenteras i rapporten Pristransparens på byggmaterial.
Ta del av rapporten: Pristransparens på byggmaterial – kartläggning av hur transparensen påverkar prisbildning och effektiv konkurrens inom byggsektorn
Källa: Konkurrensverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen flaggar för flera åtgärder kopplade till energieffektivisering och elektrifiering.
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
