
Partikelutsläpp från vägtrafiken som inte kommer från avgaser – till exempel slitage från däck, bromsar, vägytor och uppvirvlat vägdamm – är i dag en av de största orsakerna till luftföroreningar i städer. I många länder är de till och med större än partikelutsläppen från avgaser. Med elektrifieringen av transportsektorn och allt fler tunga fordon på vägarna riskerar problemet dessutom att växa ytterligare.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område där kunskapsluckorna i dag är stora.
– Trots att icke-avgasutsläpp har fått ökad uppmärksamhet i och med Euro 7-reglerna saknas fortfarande både mätmetoder och tillförlitliga data för tunga fordon. Med projektet vill vi bidra med den kunskap som krävs för att göra bättre utsläppsmodeller och mer träffsäkra luftkvalitetsbedömningar, säger Yingying Cha, projektledare och transportexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet bygger vidare på erfarenheter från tidigare WeaRS- projektLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som har gjort utsläppsmätningar i verklig trafik på fordonsnivå. Nu utvidgas fokus till tunga fordon och med hjälp av vidareutvecklade mätmetoder ska utsläpp av slitage- och så kallade resuspensionspartiklar studeras. Hur faktorer som fordonsvikt, hastighet, acceleration och inbromsning påverkar utsläppen kommer också att analyseras.
Mätresultaten kommer att jämföras med beräkningar från etablerade emissionsmodeller som HBEFA och NORTRIP, för att förbättra modellerna och deras tillämpbarhet under svenska förhållanden. Resultaten ska bidra till bättre underlag för luftkvalitetsprognoser, nationella utsläppsberäkningar och framtida regelutveckling.
Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och utförs i samarbete med VTI och Göteborgs universitet. Det finansieras av Trafikverket, pågår från 2026 till 2028 och har en budget på 3,5 miljoner kronor.
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.