Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Ulrik Hammarsträng
Det omarbetade energiprestandadirektivet, EPBD, ställer krav på medlemsstaterna att ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan för att säkerställa renoveringen av det nationella byggnadsbeståndet. Boverket har nu redovisat förslag på mål till år 2050 för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader.
Inom ramen för Boverkets uppdrag att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen redovisar vi nu förslag på de delar i byggnadsrenoveringsplanen som rör gränsvärden för minimistandarder för energiprestanda (MEPS) för lokalbyggnader och utvecklingsbanor för bostadsbyggnader. Förslagen har lämnats i en rapport till regeringen.
Förslag på mål för energieffektivisering i lokalbyggnader och bostadsbyggnader (rapport)
Byggnadsrenoveringsplanen ska enligt direktivet säkerställa ett ytterst energieffektivt och fossilfritt nationellt byggnadsbestånd och omvandling av befintliga byggnader till nollutsläppsbyggnader senast 2050.
– Nollutsläppsbyggnader är ett centralt begrepp i det omarbetade direktivet. EU-kommissionen skriver dock i sin vägledning till medlemsstaterna att direktivets mål till år 2050 avser byggnadsbeståndet som helhet. Det betyder inte att varje enskild byggnad behöver bli en nollutsläppsbyggnad. Boverket har tagit fasta på detta i arbetet med att föreslå mål. Utgångspunkten för oss har varit att i första hand fokusera på att fasa ut återstående direktanvändning av fossila bränslen, fasa ut direktverkande el och genomföra kostnadseffektiva åtgärder, säger Linda Nyström, projektledare för uppdraget om byggnadsrenoveringsplanen.
För lokalbyggnadsbeståndet föreslår Boverket MEPS-gränsvärden till år 2050 som omfattar 39–57 procent av byggnaderna med sämst energiprestanda inom respektive lokalkategori. Det motsvarar en total primärenergibesparing i lokalbyggnadsbeståndet på cirka 15 procent jämfört med år 2020.
Boverkets förslag på utvecklingsbanor för flerbostadshus respektive småhus innebär en minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela bostadsbyggnadsbeståndet med cirka 10 procent till år 2050 jämfört med år 2020.
– Målen är satta med försiktighet och avgränsas till vad Boverket bedömer krävs för att uppfylla målen i det omarbetade direktivet för byggnaders energiprestanda. Det är dock önskvärt att styra utvecklingen i byggnadsbeståndet mot en hög andel nollutsläppbyggnader. Därför är det lämpligt att de styrmedel som tillförs utformas med ett byggnadsbestånd med nollutsläppsbyggnader i sikte, säger Linda Nyström.
Energimyndigheten har i uppdrag att föreslå åtgärder och styrmedel för att Sverige ska nå de mål och gränsvärden som finns i EPBD. Uppdraget delredovisades till regeringen den 25 februari. Boverket och Energimyndigheten ska senast den 1 oktober 2026 slutredovisa sina uppdrag. Medlemsstaterna ska lämna in den nationella byggnadsrenoveringsplanen till EU-kommissionen senast den 31 december 2026.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
