
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige. Rapporten ger en samlad bild av hur återkommande läckor i det kommunala VA-näten påverkar samhälle, verksamheter och hushåll runt om i landet.
De kommuner som sticker ut med flest medierapporterade läckor är Örnsköldsvik (25), Motala (19), Norrköping (18) och Skellefteå (18). På regional nivå ligger Västra Götaland i topp med 65 rapporterade läckor, följt av Östergötland (57) och Södermanland (53).
– Det handlar inte bara om vatten som går förlorat. Varje läcka innebär risk för avbrott, skador och stora samhällsekonomiska kostnader. I många fall agerar kommunerna först när problemen redan blivit akuta, säger Jonny Hellman, vd för VA & VVS-Fabrikanterna som är en av medlemmarna i VA-Fakta.
Läckor i VA-näten kan få stora konsekvenser för privatpersoner, företag, vårdinrättningar och andra aktörer som är beroende av att vattenförsörjning och avlopp fungerar som de ska. I mars 2025 drabbades till exempel centrala Jönköping av en stor vattenläcka som ledde till omfattande vattenskador och att tusentals hushåll blev utan vatten. I Helsingborg fylldes gångtunneln vid Ramlösa station med vatten efter en läcka i december.
Rapporten lyfter också att vattenförsörjningen måste prioriteras högre i beredskapsarbetet. Trots att frågan har fått ökad uppmärksamhet behövs fortsatt satsning på underhåll, planering och långsiktig förnyelse av VA-systemen.
– Vattenförsörjningen är en grundläggande samhällsfunktion som måste fungera i både freds-, kris- och krigstid. Om vi underhåller VA-näten i tid blir de både mer tillförlitliga och kostnadseffektiva i längden, säger Katarina Swahn, vd för Svenska Rörgrossistföreningen som är den andra medlemmen i VA-Fakta.
Rapporten En läcka i taget – vem ser helheten? har tagits fram i samarbete med NPG Sverige och finns tillgänglig på VA-Faktas webbsajt.
Källa: VA-Fakta
| Dela |
|
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.