Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport av Anthesis, beställd av Swedisol.
– Energieffektivisering är det snabbaste och billigaste sättet att sänka kostnaderna, minska beroendet av importerade bränslen och frigöra fossilfri energi till klimatomställningen, säger Carolina Larsson, vd Swedisol.
Enligt studien uppskattas att effektbehovet kan minska med 1,3 GW. Den totala energibesparingen vid tilläggsisolering av eluppvärmda småhus uppskattas till cirka 2,5 TWh per år. Det motsvarar årsförbrukningen av el för cirka 125 000 villor. Genom att kapa topparna kan hushållen spara sammanlagt 1,2 miljarder kronor per år.
– I dag skapar effektbrist osäkerhet för industrin och högre kostnader för samhället. Genom att till exempel utöka ROT-avdraget för energirenovering kan fler villaägare bidra till att kapa topparna och samtidigt sänka sina egna kostnader, säger Carolina Larsson.
Den totala samhällsekonomiska nyttan med att tilläggsisolera eluppvärmda småhus uppskattas i studien till mellan 4 och 6 miljarder kronor per år. Bland annat handlar det om minskade behov av investeringar i elproduktion och elnät. Besparingspotentialen är störst i elområde 3, alltså mellersta Sverige, med Stockholm, Uppsala och Göteborg.
Fakta om studien:
Studien i sin helhet kan laddas ner här.
Källa: Swedisol/Anthesis
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
