Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. På tre år har elnätsavgifterna ökat med mer än fem gånger inflationen. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag, i flera fall med över 20 procent. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga kartläggning. Energimarknadsinspektionen har inte kunnat göra en nationell sammanställning av elnätsavgifterna – så komplexa är de nya prismodellerna. Nu presenterar Nils Holgerssongruppen den sammanställning som saknas. Kartläggningen visar att elnätsavgifterna fortsätter att öka i stora delar av landet. Elnätsavgifterna har stigit med 26 procent på tre år, jämfört med inflationen som under samma period uppgick till 5 procent.
– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört så kallade effektavgifter, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Fyra av tio hushåll bor i en kommun där elnätsbolagen infört effektivavgifter. Bolag som har infört effektavgifter höjer med i genomsnitt 10 procent, att jämföra med 4 procent för de bolag som ännu inte infört modellen. I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent.
De högsta elnätsavgifterna finns fortsatt i södra delen av landet. 7 av 10 av de dyraste kommunerna återfinns i Skåne där Kraftringens är dyrast. Samtidigt finns det även elnätsbolag i södra Sverige som tillhör landets billigare.
– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren
De kraftiga höjningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket gett bolagen större möjlighet att höja avgifterna. Samtidigt har både riksdagen och Energimarknadsinspektionen pekat på behovet av att se över regleringen för att säkerställa att elnätsbolagen inte överkompenseras på kundernas bekostnad. – Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.
Läs mer och ladda ner statistik På Nils Holgerssongruppens webbplats finns mer information om elnätsavgifterna 2026, inklusive tabeller per kommun, jämförelser över tid och data per elnätsföretag. Här kan du också ladda ner hela underlaget i Excel- och PDF-format.
Sedan år 1996 ger Nils Holgersson Gruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Nils Holgersson Gruppens medlemmar är för närvarande Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Källa: Nils Holgerssongruppen
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
