Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige. Författaren ansvarar själv för bedömningarna och slutsatserna i rapporten.
Cirkulär ekonomi är ett koncept som syftar till att minimera avfall och maximera återanvändning av resurser, i kontrast till dagens linjära modeller där råvaror utvinns, används och sedan blir avfall.
Tidigare studier visar att övergången till en cirkulär ekonomi kan minska kostnader, förlänga produkters livslängd och stärka hållbarheten genom att minska miljöpåverkan. En central del av denna övergång är att integrera hållbarhet i inköpsstrategier och upphandlingsprocesser där fokus ligger på att använda återvunna material, återbrukade komponenter och att ställa krav som förlänger produkters livscykel. Men definitionen för cirkulär offentlig upphandling inkluderar även att bidra till slutna energi- och materialkretslopp i leveranskedjorna, samtidigt som negativ miljöpåverkan och uppkomsten av avfall minimeras och i bästa fall undviks under hela livscykeln.
I forskningsrapporten har teknologie doktor Sofia Lingegård, vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige. I studien har författaren undersökt vilka hinder som begränsar en bredare tillämpning samt vad som krävs för att skala upp och integrera cirkulära affärsmodeller i offentlig upphandling.
Källa: Konkurrenverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
