Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I årets regeringsförklaring betonas att Sverige nu har ett nytt viktigt uppdrag: att genomföra den omställning till ett klimatneutralt samhälle som Greta Thunberg och den unga generationen nu förväntar sig, samt att gå från tjusiga målformuleringar till verkligt genomförande.
Här är byggnads- och fastighetssektorn viktig. Den står för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige. Med dagens teknik och kunskap är vi på god väg mot att kunna bygga nya klimatneutrala byggnader som ges en energieffektiv utformning med låga värmeförluster och som försörjs med förnybar energi. Materialval ska därtill ske utifrån lägsta klimat- och miljöpåverkan.
Nyproduktionens energieffektivitet styrs dock huvudsakligen av energikraven i Boverkets byggregler. I dag styr inte dessa regler mot energieffektiva byggnader i tillräcklig utsträckning. De säkerställer inte en nivå i samklang med den teknik som nu finns tillgänglig, och inte heller i nivå med vad vi behöver för att klara framtida utmaningar.
Vad värre är tycks inte heller Boverkets nya förslag till energikrav utgöra en kursändring. I förslaget, som nu är ute på remiss, anges energikrav som enligt vår egen beräkning innebär att nya flerbostadshus kommer att tillåtas ha värmeförluster som är cirka fyra gånger högre än byggnader med passivhusutformning och cirka 30 procent högre än de byggnader som uppförs med nu rådande energikrav. Hur kunde det bli så, att ännu sämre byggnader kan tillåtas för en så viktig kategori som flerbostadshus?
Kraven har satts med bland annat motiveringen att Boverket också måste ”värna ett fortsatt bostadsbyggande”. Men ska det ske genom sänkta energikrav? Och står målsättningarna verkligen i konflikt med varandra? Tusentals uppförda bostäder på passivhusnivå har en marginellt högre byggkostnad, på endast någon procent, det vill säga rena felräkningspengar jämfört med kostnader som påverkas av byggnadens design, lyxutrustning i kök, variationer i entreprenadläge, lokala anpassningskrav, krav på framkomlighet, mm. Vidare innebär lägre driftkostnader och den kvalitetssäkring som krävs, att lågenergibyggnader vinner i längden. Detta ger också ett robust byggnadsbestånd vid orostider, försörjningskriser, kapacitetsbrister i elnäten, extremvädersituationer, långvariga elavbrott, som alla kan uppstå.
Vi måste ta chansen nu och påbörja omställningen mot klimatsmart byggande. Det är hög tid för våra regeringspartier att visa det klimatledarskap som krävs. Tidigare var det många kommuner som var pådrivande för en hållbar utveckling med tuffa lokala energikrav i vissa utvecklingsområden. Detta stoppades av riksdagen med den så kallade stopplagen. Nu måste regeringen ta sitt ansvar.
Utöver skarpare energikrav måste de också utformas så att de enkelt kan följas upp i byggprocessen och av kommunens kontrollanter. Det är inte möjligt med dagens system eller med Boverkets nu föreslagna ändringar.
Eje Sandberg, Forum för Energieffektivt Byggande
Christer Kilersjö, Eksta Bostads AB
Lotta Bångens, Energieffektiviserinsföretagen
Linda Burenius, 100% förnybart
Ola Hansén, WWF
| Dela |
 |
Tillbaka |
Eneff (Energieffektiviseringsföretagen) har startat upp "Nätverk Energiexperter” för att erbjuda energikartläggare och energiexperter möjlighet till erfarenhetsutbyte och samverkan samt löpande kontakt med berörda myndigheter.
I går utsågs vinnarna av Eneffs årliga energieffektiviseringspriser. 'Årets framtidspris' delades ut till Vetenskapsradion Klotet och hedersutmärkelsen 'Egil Öfverholm-priset' gick till Marcel Berkelder, energiexperten med 40 år i branschen.
Installatörsföretagen och Eneff har tagit fram tre praktiska checklistor för att underlätta införsäljning av energieffektiviserande åtgärder i småhus, flerbostadshus och lokaler. Målet är att underlätta för Sveriges installatörer.
EEF lanserar en ny gemensam upphandling via Kvarteret Klimatspararna: Energieffektiv utrustning i den gemensamma tvättstugan för bostadsrättsföreningar i Stockholmsområdet. Anmäl dig som leverantör och få möjlighet att delta i upphandlingen!
Potentialen för energieffektivisering är stor i bygg- och installationssektorn och på sikt kan energianvändningen där halveras. I ett gemensamt initiativ lyfter Byggföretagen, Installatörsföretagen och EEF kunskapen om energieffektiv renovering.
I Sverige idag finns ca 900 certifierade energiexperter och ca 200 certifierade energikartläggare. De har en viktig roll i arbetet med energieffektivisering - men inget större nätverk att samverka i. EEF startar nu därför upp Nätverk Energiexperter!
Årets framtidsföretag går till Klimatfastigheter Småland - för affärsidén "one stop shop" för energieffektivisering. Egil Öfverholm-priset går till Tea Alopaeus, huvudsekreterare Vita Certifikat, för lång och trogen tjänst inom energieffektivisering.
Elpriserna har skjutit i höjden, och nu beräknas även elnätspriserna att stiga rejält. Förnybar el i all ära men den är inte hela lösningen på Sveriges klimatomställning och höga elpriser, menar Lotta Bångens, VD EEF.
Genom att anlita tekniska förvaltare som är auktoriserade inom energieffektivisering kan man säkerställa att man får rätt kompetens på rätt plats. Senast ut att auktorisera sig är Rejlers Energiprojekt.
I dagarna gick Regeringen ut med ett förslag om bland annat högkostnadsskydd för el. Ett förslag som inte bara saknar satsningar och stöd för att minska elförbrukningen, utan som också riskerar att upprätthålla elkonsumtionen.
