Vi fick möjligheten att ställa några frågor till en riktig ventilationsveteran för att få höra hans åsikt om hur han anser vår teknik klarar sig ute i verkligheten. Bengt Ryberg har arbetat med ventilation i över 40 år med allt från kanalrengöring till energisparande åtgärder och driver Bengt R Konsult AB med inriktning på rådgivning och projektering av ventilationsprojekt.
Intresset för att återvinna energi ur imkanalen på restauranger har ökat den senaste tiden. Det var i ett projekt för Rasta jag arbetade med där det var föreskrivet ett återvinningsbatteri (Lepido) som skulle monteras i imkanalen från köket. Jag hade aldrig hört talas om det, kontaktade bolaget som tagit fram batteriet [Enjay ] och fick då en lektion om hur det fungerar.
Efter cirka 40 år i branschen kan jag säga att jag aldrig tidigare sett ett en teknik där man kan få ut så pass mycket energi ur den feta luften, utan problem. Alla andra lösningar jag kommit i kontakt med, inklusive fettreducerande tekniker har alla samma problem, de fungerar några månader och sedan blir det problem med läckage och igensättning.
På kort sikt är det billigare att sätta in fettreducerande åtgärder i imkanalen och sedan köra in luften i samma aggregat som ska återvinna från allmänventilationen. Men det blir dyrare i längden, då det alltid slutar på samma sätt, att fettet från matlagningen förstör aggregatet.
Det enda som fungerar långsiktigt enligt mig är att separera kanalerna, en för allmänventilation där man använder traditionella aggregat, och en kanal från köket där man använder Lepido för återvinning i den feta luften. Sedan är det viktigt att man rengör batteriet minst 3ggr per år med rätt hetvattenhögtryck. Då får man ett system bibehåller en hög återvinning och som fungerar över tid.
Jo, en del tycker att återvinningsbatteriet är dyrt jämfört med traditionella lösningar, men då brukar jag berätta att det sparar de in ganska snabbt. Jag har aldrig tidigare sett en växlare som klarar att få ut så mycket energi ur den feta luften.
Blir du nyfiken på vår lösning? Skicka ett mail till [email protected] så bokar vi upp en genomgång med ågon av våra tekniker.
Enjay – Making energy recovery profitable in impossible environments (enjaysystems.com)
Dela | Tillbaka |
Lepido, en tubvärmeväxlare som kostar betydligt mer än andra värmeväxlare framtagna för återvinning i allmänventilation. Den är dessutom större, tyngre och har lägre effekt än traditionella värmeväxlare. Den har bara en enda fördel.
Genom att använda spillvärmen från en torkprocess till att förvärma vattnet till en av tvättmaskinerna minskade gasförbrukningen med 63%.
Vi har nämligen utvecklat världens första värmeväxlare som klarar att återvinna värme, även om luften är smutsig. Från och med nu kan all spillvärme i processventilationen återvinnas och användas igen. Och igen. Och igen…
Teknikutvecklingen har flyttat gränserna för inom vilka områden som det är möjligt att återvinna energi. Mycket av det som tidigare ansetts utgöra spillvärme, är i själva verket tillgänglig energi. Har du koll?
Du har väl inte missat att det nu finns en värmeväxlare som klarar av att återvinna värme även om frånluften är smutsig? Fungerar utmärkt i processventilation från livsmedelsproduktion, tvätterier, spannmålstorkar, svets/lackanläggningar m.fl.
Europas industriella spillvärme har potential att täcka 100% av det totala uppvärmningsbehovet. Så varför fortsätter vi att ventilera ut varm processluft utan att först ta vara på energin, även när en kWh är dyrare än någonsin tidigare?
Den svenskutvecklade industriella värmeväxlaren Lepido gör det möjligt att återvinna energi, utan förfiltrering, i smutsig processluft. Höga luftflöden och temperaturer öppnar för betydande besparingar.
BBC har varit på plats i Malmö och spelat in ett radioreportage med fokus på den svenskutvecklade värmeväxlaren Lepido. Växlaren som används av bl.a restauranger spås kunna rädda företag från konkurs i UK som plågas av ökade uppvärmningskostnader.
Lantmännens pannkaksfabrik i Lahom har utrustats med industriella värmeväxlare från Enjay. Den återvunna spillvärmen från processventilationen täcker 99% av värmebehovet i produktionsanläggningen och årlig återvinning beräknas uppgå till 1500 MWh.