Regeringen kommer imorgon besluta om nya bestämmelser för att reglera intäkterna från elnätsverksamhet och främja investeringar. Det kommer att innebära att de flesta elnätskunderna kan få upp till 21 procent lägre elnätsavgifter från 2020.
Regeringen kan konstatera att elnätsföretagen över tid haft möjlighet till höga avgiftshöjningar. Och i många fall har elnätsavgifterna slutligt kunnat fastställas först efter långdragna och framgångsrika domstolsprocesser för elnätsföretagen.
– Med de nya bestämmelserna kommer elnätsavgifterna sänkas med upp till 21 procent för kunder som i dag har höga elnätsavgifter. Den nya regleringen skapar balans mellan kundernas rätt till skäliga elnätsavgifter och elnätsbolagens möjligheter till skälig avkastning och nödvändiga investeringar. Samtidigt minskar vi risken för långdragna domstolsprocesser kring elnätsavgifterna, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.
De nya bestämmelserna innebär att elnätsavgifterna kan komma att sänkas för de flesta kunderna med som mest cirka 21 procent. Sänkningarna kommer att bli olika stora för olika kundgrupper. De kunder som får de största sänkningarna bor i områden där elnätsföretagen har maximerat sin debitering inom de ramar som dagens reglering tillåter. De tre stora elnätsföretagen, som har drygt hälften av Sveriges elkunder, ligger nära denna gräns.
Bestämmelserna kommer också att leda till att eventuella domstolsprocesser förenklas och snabbas på. De nya bestämmelserna gäller från och med nästa tillsynsperiod som startar år 2020.
Fakta om elnätsavgifterna
Elnätsverksamheten är ett en monopolmarknad där olika elnätsföretag har ensamrätt (nätkoncession) för att bedriva elnätsverksamhet inom avgränsade områden i Sverige. Med elnätsverksamhet avses verksamheten att överföra elen till kunderna. Eftersom elnätsverksamheten är en monopolmarknad finns det en reglering för att säkerställa kunderna inte betalar mer än en skälig avgift för tjänsterna och att elnätsföretagen får skälig ersättning för att bedriva verksamheten.
Regleringen innebär att Energimarknadsinspektionen på förhand beslutar om ett maxbelopp (en intäktsram) som ett elnätsföretag får debitera sina kunder under kommande fyraårsperiod. Elnätsföretagen får själva avgöra hur mycket av intäktramen som de behöver använda för att bedriva verksamheten, intäktsramen är endast ett tak för hur mycket elnätsföretagen högst får debitera kunderna. Nuvarande period pågår 2015-2019.
Se pressträff på regeringens hemsida!
Källa: Regeringen
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.