Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
När nu krutröken från regeringsstriden lagt sig kommer sakfrågorna åter i ljuset. Många förslag i överenskommelsen kommer få betydelse för Sveriges klimatarbete, men de är begränsade till tillförselfrågor. Vad som händer energimässigt inom byggnadssektorn förefaller vara svårare för politiken att få grepp om, men är ändå viktigt vilket här belyses med några exempel.
Ökad energieffektivisering ger ökad tillgång på biodrivmedel
Strategin för transportsektorn och de förslag som nu finns med i överenskommelsen kommer öka efterfrågan på bioenergi, kanske mer än vad den inhemska försörjningen klarar och i ett europeiskt perspektiv kommer ett betydande underskott på bioenergi finnas. Detta kommer påverkan prisnivån för bioenergi och biodrivmedel. I detta perspektiv är energieffektivisering inom byggnadssektorn en springande punkt för att öka tillgången för andra sektorer, men då krävs effektiva styrmedel och grön finansiering.
Skärpta energikrav är en lågt hängande frukt
En annan åtgärd är väsentligt skarpare energikrav (passivhusnivå) för nyproduktion via byggreglerna. Den är dessutom mycket enkel rent administrativt och är en lågt hängande frukt. Boverket har i en redovisning av kostnadsoptimala åtgärder[1]visat att en skärpning av kraven som ger 0,4% ökad livscykelkostnad (LCC relativt en kostnadsoptimal punkt) för flerbostadshus ger en sänkt energiåtgång med 18 % jämfört med Boverkets förslag. Motsvarande för småhus är att 0,6% ökad LCC möjliggör 25% lägre energiåtgång. Förslag till revidering av energikrav i byggreglerna kommer hamna på regeringens bord redan nu under 2019.
Byggreglernas utformning påverkar eleffektbristen
Effektfrågan inom elförsörjningen börjar bli akut och här saknas förslag i överenskommelsen. Ett problem med byggreglernas (BBR) nuvarande utformning är att de främjar elbaserade uppvärmningssystem. Det är högst bekymmersamt att energiprestandabegreppet idag styr mot elvärmda lösningar inte bara i nyproduktion utan också indirekt befintlig bebyggelse via miljöklassningssystem, statliga bidrag mm. Detta ger ökad elbelastning på redan ansträngda elnät och därtill minskad elproduktion från kraftvärme då värmeefterfrågan minskar. Vi bränner alltså lokal tillgång på el i bägge ändar, ökad efterfrågan och minskat utbud. Vi anser att valet av energislag ska ske på marknadsmässiga villkor och att byggreglerna i huvudsak ska styra mot energieffektivitet för själva byggnaden i form av låga värmeförluster.
Beskattat avfallsbränsle påverkar effektbalansen
Överenskommelsens förslag om beskattning av avfallsbränsle kommer ge högre fjärrvärmekostnader, vilket förskjuter konkurrenssituationen mot elbaserade lösningar. Dvs eltillgången påverkas även här i bägge ändar, ökad elefterfrågan och minskad elproduktion i kraftvärmesystemen.
Forum för Energieffektivt Byggande (feby.se)
Mer om våra remissvar och analyser, se feby.se/rapporter.
[1] Konsekvensutredning BFS 2018:xx, bilaga 5 Kostnadsoptimala nivåer 2021: Boverket mars 20128.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Eksta Bostads i Kungsbacka fortsätter sin resa mot hållbart byggande. Detta är det fjärde större byggprojektet för äldre enligt FEBYs skarpaste krav, FEBYGuld, nu med 120 lägenheter. Läs mer: varför Eksta valt FEBYs skarpa energikrav.
FEBY har detaljgranskat Boverkets utredning om kompletterande energikrav. Ett värmeförlusttal skulle kunna ersätta flera andra krav, förenkla byggreglerna och öppna för lönsamma energilösningar.
Två flerbostadhus i Notuddsparken, Västerås är nu certifierade för FEBYGuld. Det borgar för mycket låga energikostnader under byggnadernas hela livstid. Men Bright Livings vision för hållbart byggande har många dimensioner.
Regeringens remiss om bidrag till energieffektivisering i flerbostadshus är för lågt ställda och kommer främst leda till konvertering med värmepumpar och installation av solceller. Dessa behöver inte bidrag och de förvärrar effektbristen.
I Arenastaden färdigställs nu Comfort Hotel Solna, Skandinaviens första plushushotell. Byggnaden producerar lika mycket energi som den gör av med och har nu blivit certifierad enligt ”FEBY Guld Plushus”.
Större tillbyggnad på Regionsjukhuset i Linköping är nu certifierad som passivhus enligt FEBY kriterierna. Det innebär ett bra inneklimat och en mycket låg energianvändning.
FEBY Videopresentationer nr 1. Eksta Bostads. Våra erfarenheter av att bygga och förvalta energieffektiva byggnader. VD Christer Kilersjö (40 min). Videolänk: https://youtu.be/WSduExPd__k
Forum för Energieffektivt Byggande, FEBY, har lagt till en klassning; FEBY Guld Plushus. Det nya tillskottet utgår från byggnader som klarar kraven för FEBY Guld och som därtill kan balansera inkommande energi med utgående energi på årsbasis.
I ett brev till Bryssel påpekar FEBY att Boverkets modell för beräkning av byggnadens energiprestanda tydligt strider mot det EU-direktiv som gäller för samtliga medlemsländer.
Boverket har en ny remiss ute om framtida energikrav för byggnader. Forum för energieffektivt byggande pekar på brister i upplägget och hur dessa kan åtgärdas, men anger också att väsentligt skarpare energikrav krävs om vi ska klara energimålen.
