Slussen.biz har fått en pratstund med Peter Filipsson som för en månad sedan kvitterade ut en doktorshatt i installationsteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Peter Filipssons doktorsavhandling Självreglerande aktiva kylbafflar, har han parallellt med arbetet som konsult på CIT Energy Management arbetat med sedan mitten av 2014. Projektet initierades av Jonas Gräslund som då var teknikchef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden. I april genomfördes disputationen i form av ett webbinarium med opponenten, professor Jeffrey Spitler från Oklahoma State University, på plats på andra sidan Atlanten.
- Jonas Gräslund har i ett flertal byggnader använt högre köldbärartemperatur än normalt. De största fördelarna är att man kan ersätta kylmaskiner med markvärmeväxlare och att den självreglerande effekten gör att man kan ha konstant köldbärarflöde och därmed slippa system för rumsreglering. Detta kräver minimalt med teknik och ger enkla och robusta system, vilket är lite av en kontrast mot trenden att många system blir allt mer komplexa.
Syftet med Peter Filipssons doktorsavhandling var att studera systemen i detalj för att förbättra
dimensionering och drift.
- Som fallstudie har jag använt Skanskas huvudkontor på Kungsholmen. Där använder man kyla som lagrats i borrhål i en systemlösning man kallar Deep Green Cooling. Jag har studerat tekniken på komponent-, rums- och byggnadsnivå och alla nivåer har omfattat både mätning och simulering.
Hur bra fungerar då självreglerande aktiva kylbafflar?
- Jag kom fram till att systemet i Skanskas huvudkontor fungerar bra. Inte ens under juli 2018, då Stockholm hade den högsta månadsmedeltemperaturen som någonsin uppmätts i Sverige, blev inomhustemperaturen för hög. Jag kom också fram till att det finns förbättringspotential i de modeller som används för dimensionering. På komponentnivå går det bra att använda väldigt enkla modeller, men på rumsnivå missar konventionella modeller hur kylbaffeln påverkar rummets värmebalans. Att ta hänsyn till detta innebär att erforderlig mängd kylbafflar minskar med nästan 10 %.
Vidare menar Peter Filipsson att det kan vara intressant att förse den här typen av system med fjärrkyla.
- Höga köldbärartemperaturer kan innebära en vinn-vinn-situation för fastighetsägare och energibolag. För att få till detta på bästa sätt har vi har initierat ett nytt doktorandprojekt där Maria Jangsten tittar på möjligheter, begränsningar och konsekvenser av att använda högre temperatur än normalt i fjärrkylasystem.
Text: Ulrik Hammarsträng
Foto: CIT
Dela |
|
Tillbaka |
Branschorganisationen Svensk Ventilation har haft årsmöte. där man bland annat hann med att välja en ny ordförande efter avgående Robert Johansson.
Nu är det avgjort – Spritfabriken i Eslöv har utsetts till vinnare i tävlingen Allmännyttans bästa renovering 2025.
I den senaste marknadskontrollen av vattenmätare som gjorts av Swedac höll 5 av 70 mätare inte måttet. En av mätarna hade så allvarliga fel att nästan ingen vattenförbrukning alls visades vid höga flöden.
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.