Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Byggnader står för 40 % av den globala energianvändningen, vilket gör dem till ett självklart mål för potentiella besparingar. Enbart VVS-system – det vill säga värme, ventilation och luftkonditionering – står för 38 % av en byggnads förbrukning. I en värld som akut behöver bli mer hållbar kan vi inte bortse från möjligheterna att öka energieffektiviteten i VVS-system. Låt oss titta på hur framtiden ser ut inom ventilation.
Ventilation har många vetenskapliga och tekniska definitioner, men huvudsyftet är att få in ren utomhusluft och samtidigt ta bort de föroreningar som genereras inomhus. När det gäller energieffektivitet är inte alla ventilationssystem lika. Behovsstyrd ventilation anpassar luftflödet efter behovet, baserat på exakta CO₂-mätningar. Detta innebär ett lägre genomsnittligt luftflöde utan över- eller underventilation, samt att mindre energi behövs för fläktar, värme och kyla.
Faktum är att ett behovsstyrt ventilationssystem med kontrollerad CO₂-koncentration kan använda över 50 % mindre energi än ett system med konstant luftvolym. Det håller också inomhustemperaturen på en behaglig nivå för personerna i byggnaden. Denna typ av system säkerställer att ventilationsnivån alltid är optimal även i utrymmen där användningsnivån varierar över tid: När CO₂-nivån är hög kommer systemet att ventilera mer – när nivån är låg vet den att det behövs mindre ventilation.
Energibesparingar är avgörande, men de är inte den enda viktiga faktorn att ta hänsyn till. Luftkvaliteten inomhus är också en hälsofråga – luftburen överföring är det dominerande sättet för överföring av luftvägsinfektioner, vilket gör sättet hur byggnader utformas, drivs och underhålls till en viktig faktor för att minimera spridningen av luftburna sjukdomar. Ofta inser människor inte vilken inverkan ventilation och inomhusluftkvalitet har på personerna i byggnaden. Till exempel visar vetenskaplig forskning att förbättrad ventilation och luftkvalitet
• förbättrar hälsan och minskar sjukfrånvaron
• lindrar symptom hos "sjuka" byggnader
• förbättrar människors prestanda och produktivitet
• förbättrar sömnkvaliteten
Detta gör det extremt viktigt att ha ren luft och en låg koncentration CO₂ i befolkade utrymmen – för att inte tala om den betydande effekt produktivitetsförbättringar kan ha på ett företags resultat.
Det finns en ökad oro för hur man bäst kan förhindra att luftföroreningar utomhus påverkar luftkvaliteten inomhus. Luftkvaliteten utomhus kan variera kraftigt beroende på dag eller tid på året. Ventilationen bör ökas när uteluften är ren och minskas eller till och med stoppas om utomhusluftens kvalitet är mycket låg. I dessa fall bör inomhusluften omcirkuleras för att förhindra att förorenad luft kommer in i systemet.
I framtiden kommer ventilationen att behöva styras oftare utifrån utomhusluftens kvalitet. Detta stöds av det faktum att det för många föroreningar inomhus är den genomsnittliga exponeringen som informerar om deras risk, inte toppvärdena. Detta betyder att det ibland är bäst att minska ventilationen och öka luftföroreningsnivåerna inomhus under några timmar, för att sedan öka volymen utomhusluft när kvaliteten är högre i syfte att få ner luftföroreningsnivåerna inomhus. Allt detta gör det viktigt att kunna övervaka luftkvaliteten och kontrollera ventilationen.
Det europeiska resultatdirektivet revideras under 2023 för att slå fast att inomhusluftens kvalitet ska mätas och kontrolleras. Detta direktiv kommer att antas i europeiska medlemsländer under de närmaste åren, vilket gör det obligatoriskt för alla nya byggnader. För närvarande använder cirka 30 % av de nya byggnaderna behovsstyrd ventilation, men experter förutspår att siffran kommer att stiga till 50 % och mer under nästkommande 10 år.
I framtiden kommer alltfler inomhusluftkvalitetsbaserade kontrollåtgärder, där ventilation bara är en av många. Skydd mot luftburen infektion kommer också att övervägas, där framtida ventilationsriktlinjer och byggnormer beaktas. Nya globala regler för att säkerställa ren inomhusluft kommer sannolikt att införas under de kommande decennierna.
Som diskuterats tidigare ger CO₂-mätningar en indirekt indikation på inomhusluftens kvalitet och hur väl ditt ventilationssystem fungerar. För att mäta CO₂ behöver du pålitliga sensorer, som ska placeras så att avläsningen är representativ för luftkvaliteten i det specifika rummet. Ett vanligt misstag är att installera sensorerna där dessa utsätts för tilluftsflöde, alltså ren luft. En annan är att installera en lågkvalitativ sensor i returkanalen, där den utsätts för allt damm i rummet, vilket kan leda till funktionsfel.
Vaisala CARBOCAP® -sensorer använder sensorelement som bibehåller långvarig mätstabilitet och inte är känsliga för smuts eller damm. Detta gör dem otroligt pålitliga och idealiska för behovsstyrda ventilationssystem.
Behovsstyrd ventilation hjälper till att förbättra både luftkvaliteten och energieffektiviteten i byggnader genom att säkerställa att ventilation endast används när detta verkligen behövs. Byggnader med varierande beläggning kommer att gynnas mest, vilket inkluderar de flesta kontorsbyggnader med post-pandemiska arbetssätt. Alla byggnader där människor bor, arbetar eller besöker kommer emellertid att dra nytta av behovsstyrd ventilation på grund av den förbättrade energieffektiviteten och högre luftkvaliteten.
För att få veta mer, lyssna på vårt webbseminarium om framtidens ventilation eller kontakta oss.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Det finns många misstag som kan begås vid installation av sensorer, som alla kan leda till mätfel.
Byggnader står för 40 % av den globala energianvändningen, vilket gör dem till ett självklart mål för potentiella besparingar. Enbart VVS-system – det vill säga värme, ventilation och luftkonditionering – står för 38 % av en byggnads förbrukning.
Soletair Power integrerar Vaisalas CO2-sensorer i sin banbrytande byggnadsintegrerade koluppsamlingsteknik.
ProOptiment använder Vaisalas CO₂-transmitter i GMD20-serien, GMW80-seriens CO₂-fuktighets-temperaturtransmitters (GMW83DRP, HMS82), och GMP252 CO₂-proben.
Vaisala lanserar den kanalmonterade koldioxidtransmittern GMD110.
Stickprovsmätning på fältet är en vanlig metod för fastställande av fasta mätinstruments mätnoggrannhet mellan kalibreringsintervallen.
Vaisala tillför bärbara mätningar till sin Indigo-produktfamilj
Fyra applikationer där Jade Smart Cloud visar sina styrkor
Proberna kan fästas på tre olika transmittrar. är är det fullt tillräckligt med bara en prob? Och när behöver man både en prob och en transmitter?
