Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Även de allra bästa mätinstrumenten för koldioxid, temperatur och fuktighet kan ge felaktiga avläsningar om de inte installeras korrekt. Här får du installationstips för väggmonterade sensorer, som hjälper dig att säkra frisk luft, termisk komfort och hälsosamma fuktnivåer för alla som vistas i din byggnad. Med korrekt installerade sensorer kan VVS-system reagera mer exakt på förändrade förhållanden – vilket förbättrar välbefinnandet för människorna i byggnaden samtidigt som energislöseriet minskas.
En av de vanligaste orsakerna till felaktiga mätningar är dålig sensorplacering. Högkvalitativa sensorer kan ge noggranna mätningar under en lång tid – förutsatt att de installeras korrekt. Avläsningarna kan påverkas av många olika faktorer – från närliggande värmekällor till sensorernas monteringshöjd – vilket kan försämra energieffektiviteten och luftkvaliteten inomhus. Genom att känna till vilka installationsmisstag du bör undvika kan du se till att ditt VVS-system förses med bästa möjliga mätdata.
Väggmonterade sensorer kallas även för rums- eller utrymmessensorer. De spelar en avgörande roll för övervakningen av inomhusmiljön för människorna som vistas i din byggnad. Människors komfort och säkerhet är de viktigaste faktorerna för alla beslut om VVS-styrning. Därför är det helt avgörande att sensorerna placeras rätt för att du ska få korrekta avläsningsvärden och optimala systemprestanda.
Eftersom luftflödet och luftkvaliteten ska optimeras för de människor som vistas i byggnaden ska du placera de väggmonterade sensorerna på representativa platser, där de "upplever" samma förhållanden som människor. Välj en plats med obegränsat luftflöde där det inte finns några närliggande källor till termisk störning.
När det gäller koldioxidmätningar är det särskilt viktigt att fundera över vad du vill styra, och varför. Koldioxidmätningar återspeglar byggnadens beläggningsgrad, så att ditt VVS-system kan ge optimal luftkvalitet baserat på detta. Därför är det viktigt att placera sensorerna i andningshöjd – vanligtvis cirka en och en halv meter från marken – för att avläsningen ska ge en korrekt återspegling av den upplevda luftkvaliteten. Om du placerar koldioxidsensorerna högre upp kan det ge missvisande värden – koldioxid är tyngre än luft, vilket innebär att koldioxidhalten är högre närmare marken.
Här följer ett exempel från verkligheten. I ett kongresscenter installerades ett nytt VVS-styrsystem som verkade fungera som det skulle, eftersom koldioxidsensorerna som placerats i taksparrarna visade acceptabla koldioxidhalter. En mätning vid golvnivå visade dock en mycket hög koldioxidhalt. Genom att placera sensorerna på den höjd där människor andas kan du se till att dina utrymmen får korrekt ventilationsgrad.
Ett annat vanligt installationsmisstag är att placera sensorer i direkt solljus eller nära en värmekälla, till exempel ett element, eller ovanför en skrivare eller kopiator. Grundregeln här är densamma som för koldioxidmätning: du vill göra mätningarna i den miljö och under de förhållanden som människor faktiskt upplever.
Väggmonterade sensorer är utformade för att monteras i en specifik riktning. Anledningen är att sensorn och elektroniken sitter i samma hölje, och även lågspänningselektronik genererar viss värme. Genom att rikta sensorn korrekt ser du till att denna värme släpps ut genom enhetens ovansida så att frisk luft strömmar naturligt över sensorn, som sitter längre ned i höljet. Om sensorn vänds åt sidan eller placeras upp och ned kan värmen inte komma ut, och sensorn kommer att registrera för höga temperaturvärden och för låga fuktvärden.
Av samma anledning bör du vara försiktig med att placera sensorer direkt ovanför eller nedanför andra sensorer. Värme som stiger från den nedre sensorn kan göra att den övre sensorn värms upp, vilket ger felaktiga värden. Om du till exempel placerar en temperatur- eller fuktighetssensor ovanför en koldioxidsensor, kommer temperaturvärdena att bli för höga och fuktvärdena blir för låga. Därför ska du vara noga med att placera sensorerna tillräckligt långt ifrån varandra, eller åtminstone placera den varmaste sensorn långt ovanför den andra sensorn.
Om du installerar sensorer i ett trycksatt rum kan tryckskillnaden mellan rummet och vägghålen vara en annan felkälla. Tryckskillnaden kan göra att kall luft, eller luft med lägre koldioxidhalt, strömmar in i sensorenheten genom kabelgenomföringen i väggen, vilket kan ge signifikanta avvikelser i värdena. För att förhindra detta bör du täta hålet genom att antingen montera en bakre platta på sensorboxen eller fylla den med fogmassa.
Byggmaterial kan vara en annan felkälla, särskilt för koldioxidsensorer. Nygjuten betong och vissa typer av gips kan absorbera koldioxid, vilket gör att de uppmätta koldioxidvärdena blir för låga. Att använda koldioxidsensorer med automatisk bakgrundskalibrering (ABC) kan också orsaka problem. I den här typen av sensorer tillämpas ett korrigeringsvärde på den antagna koldioxidnivån, vilket kan orsaka för låga värden. Du bör därför undvika den här typen av sensorer.
Konduktiviteten i betong och stål kan också orsaka mätfel. Dessa material är utmärkta värmeledare, vilket innebär att de kan fungera som värmesänka eller värmekälla för sensorer som installeras direkt på dem. Det gör att temperaturvärdena från dessa sensorer snarare representerar väggmaterialet än luften i det utrymme som övervakas. För att motverka detta kan du antingen installera sensorn på en innervägg eller placera ett isolerande material mellan sensorn och väggen.
Om ett nedåtriktat forcerat luftflöde används i ditt utrymme kan det uppmätta temperaturvärdet bli för högt, eftersom värmen då inte strömmar ut från sensorelektroniken som den ska. Du kan motverka den här effekten genom att använda en sensor som är utformad för renrum och andra utrymmen med nedåtriktat forcerat luftflöde. I sådana sensorer är själva sensorn separerad från elektroniken så att den inte värms upp, samtidigt som tillräcklig kontakt med omgivningen säkerställs.
Korrekt sensorinstallation är inte bara en teknisk detalj – det är en avgörande faktor för att upprätthålla hälsosamma och bekväma inomhusmiljöer för de människor som vistas i din byggnad varje dag.
Läs mer om hur sensorinstallationer kan påverka energieffektiviteten och luftkvaliteten inomhus – och ta del av fler tips om att installera kanalmonterade sensorer och utomhussensorer i våra relaterade material, inklusive artiklar och webbinarier med experter.
Mer om Vaisalas VVS-sensorer och transmittrar
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nyhet: Vaisalas beprövade HMP8-prob finns nu i en längre version.
Prisvärd och konfigurerbar transmitter för inomhusluftkvalitet.
Ett nytt transmittertillval är tillgängligt för krävande frysmiljöer.
Vaisalas sensorer gör det.
Vaisala ger företagsmuskler till små och medelstora företag i branschen – lanserar Echo mätinfrastruktur.
Vi presenterar Vaisala GMP80P – en CO2-prob med pumpprovtagning.
Det finns många misstag som kan begås vid installation av sensorer, som alla kan leda till mätfel.
Byggnader står för 40 % av den globala energianvändningen, vilket gör dem till ett självklart mål för potentiella besparingar. Enbart VVS-system – det vill säga värme, ventilation och luftkonditionering – står för 38 % av en byggnads förbrukning.
Byggnader står för 40 % av den globala energianvändningen, vilket gör dem till ett självklart mål för potentiella besparingar. Enbart VVS-system står för 38 % av en byggnads förbrukning.
