Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatförändringar, stigande havsnivåer och kraftiga regn påverkar städer över hela världen och ställer nya krav på stadsplanering. Sverige står inför samma utmaningar. I den här artikeln får du ta del av exempel från Malmö och Nederländerna som belyser både svårigheter och möjligheter inom området. Även om metoderna skiljer sig åt, strävar alla efter samma mål: att skapa hållbara, motståndskraftiga och livskraftiga städer.
Vatten – en dold påverkan i stadsplaneringen
När vi pratar om stadsplanering går tankarna ofta till bostäder, trafiklösningar och parker. Men en annan viktig aspekt , som bokstavligen ligger under ytan, får allt större betydelse: vatten. Skyfall, stigande havsnivåer, dagvattenflöden och förändringar i grundvatten påverkar i hög grad hur vi planerar och bygger våra städer.
– Malmö är en stad där mer än hälften av kommunens yta utgörs av vatten, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, och fortsätter:
– Vi har cirka fyra och en halv mil kustlinje och är extremt påverkade av stigande havsnivåer och skyfall. Det påverkar allt vi gör idag och imorgon, från översiktlig planering till hur vi bygger gator och broar.
Den täta stadsbyggnationens paradigmskifte
Under de senaste årtiondena har svenska städer blivit allt mer förtätade istället för att växa utåt. Det har lett till en ökning av hårdgjorda ytor, vilket försvårar möjligheten att ta hand om vatten på naturliga sätt.
– Den gamla ekvationen håller inte längre. Alla funktioner som parkering, grönytor och infrastruktur kan inte få full egen yta i framtidens stadsrum. Det krävs på riktigt tydligare prioriteringar och mångfunktionalitet. Då måste vatten prioriteras högre, både för att hantera översvämningar och för att skapa levande, hållbara miljöer, menar Horning.
I Malmös stadsdel Hyllie har man satsat på multifunktionella parker med vattenhållande slänter och gröna gator utrustade med vattenkassuner. Här finns även öppna dagvattensystem med växtlighet som både fördröjer och renar vattnet. Parallellt pågår bygget av Maximatunneln – ett stort underjordiskt system som ska avlasta avloppsnätet och minska risken för översvämningar.
Lärdomar från Nederländerna – ett land under havsnivån
Få vet mer än Nederländerna om att leva med vatten som en betydande faktor för stadsplanering. Med stora delar av landytan byggd under havsnivån har en kultur präglad av både tradition och teknik vuxit fram. Med det sagt behöver även de hitta nya sätt att tänka när det kommer till vatten.
– Vi tenderar fortfarande att angripa vattenproblem separat. Översvämning, vattenkvalitet eller torka för sig, i stället för att se helheten, säger Stephanie Janssen, forskare vid det nederländska institutet Deltares, och fortsätter:
– Men ett resilient system måste klara alla typer av extrema variationer. Vatten måste integreras i stadsplaneringen, inte som ett problem, utan som en resurs.
Naturens egna ingenjörskap
Stephanie Janssen och hennes team forskar om vatten både nationellt och internationellt, och fungerar som kunskapsbas för den nationella regeringens vattenpolitik.
– Min bakgrund är inom vattenförvaltning, med särskilt fokus på naturbaserade lösningar, från att skydda kustområden med vegetation och mangrover till att återställa urbana vattensystem. Men det jag brinner mest för är själva processen: hur vi samarbetar, vilka verktyg vi använder, och hur vi väver samman det fysiska och sociala systemet till en helhet.
I hennes forskning innefattas naturbaserade lösningar, till exempel hur våtmarker, vegetationszoner och genomsläppliga ytor kan återskapa naturens egna vattenfunktioner. Hon beskriver själv sitt arbete som fokuserat på samskapande och systemförståelse, snarare än färdiga tekniska lösningar. I deras internationella projekt är det centralt att integrera tekniska, sociala och ekologiska perspektiv för att skapa vattenresilienta städer.
– För mig handlar det om att återskapa lokala vattensystem så att de fungerar mer naturligt. Inte att applicera en färdig lösning. Vi kan bromsa vatten med växter i stället för att snabbt leda bort det. Men varje plats kräver sin egen metod. Vi måste förstå både det fysiska och det sociala sammanhanget. Det här är ett av de arbetssätt och program vi använder oss av för att möjliggöra vattenresiliens på ett inkluderande och transformativt sätt, förklarar hon.
Att jobba i silos – globalt hinder
Både Malmö och Nederländerna lyfter fram ett gemensamt problem: att ansvar och expertis är uppdelade i separata sektorer. Vattenfrågor behandlas ofta skilt från den fysiska planeringen, och det lokala engagemanget kommer vanligtvis in först i ett sent skede, som ett tillägg snarare än en integrerad del av processen.
– Vi behöver ett helt nytt mindset där teknik, lokalsamhällen och institutioner arbetar ihop. Det är först när alla aktörer samarbetar som naturbaserade lösningar blir möjliga, säger Stephanie Janssen.
– I Sverige har vi också ett ansvarsglapp. Det är fortfarande den enskilda fastighetsägaren som ansvarar för skydd mot stigande hav. Staten har i nuläget inget tydligt ansvar för att skydda våra samhällen. Det är ohållbart, säger Marcus Horning.
Ett hundraårsperspektiv på kustskydd
Malmö har tagit fram en långsiktig kustskyddsstrategi med målåret 2125. Strategin utgår från det mest extrema klimatscenariot enligt IPCC och innebär en noggrann kartläggning av stadens kuststräckor för att identifiera lämpliga skyddsåtgärder, allt från naturbaserade lösningar till tekniska system som portar för att skydda hamnen och centralstationen.
– Vi planerar i +100-årsperspektiv. Men vi måste också acceptera att vi inte kan göra allt idag. Att sätta in fel åtgärder för tidigt är lika riskabelt som att inte göra något alls. Det krävs en iterativ, lärande process, säger Marcus Horning.
“Handlar om mer än att bara bygga skydd”
Både Marcus Horning och Stephanie Janssen betonar vikten av samverkan, inte bara mellan kommunala förvaltningar, utan också mellan samhälle, akademi och tekniksektor.
– Det handlar inte om att Nederländerna har svaret. Vi är på en resa, vi måste vara nyfikna, lyhörda och modiga. Det är inte alltid lösningen som är det viktiga utan processen, säger Stephanie Janssen.
Marcus Horning efterlyser en nationell samordning kring klimatscenarier och finansieringslösningar, men understryker att Malmö inte väntar.
– Vi måste vara modiga i att prioritera om. Gröna, levande städer kräver att vi tänker nytt om marken under oss, om ansvarsfördelning och om vattnet i våra liv. Det är inte ett hot, det är en tillgång. Men bara om vi förstår det i tid.
Det handlar alltså inte enbart om att bygga fysiska skydd, utan också om att bygga relationer mellan människor, institutioner och naturen.
Under Vatten2025 delar både Stephanie Janssen och Marcus Horning med sig av sina erfarenheter för att inspirera och sprida kunskap om hur framtidens resilienta samhällen kan formas med vatten som en central resurs.
Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. På konferensen sammanförs forskare och politiker med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.
| Dela |
 |
Tillbaka |
På Vatten2025 får du insikter och innovationer som kan hjälpa din kommun att möta dessa utmaningar. Den 21-23 oktober samlas beslutsfattare, tjänstemän och experter för att skapa framtidens vattenstrategier.
Det stora investeringsbehovet i det åldrande svenska vattennätet står i fokus under Vatten2025 En av talarna är Lars Ålander, projektledare vid Västvatten, som gjort en – ur svenskt perspektiv - unik satsning på vattenreservoarer i rostfritt stål.
En ny tävling, med final på Vatten2025, går ut på att fotografera vyer från svenska avloppsreningsverk.
Enligt granskningen Forever Lobbying Project, ett samarbete mellan 46 journalister från 16 olika länder, står EU-länder inför en saneringsuppgift av sällan skådad omfattning.
Vill du vara med och driva utvecklingen och skapa verklig förändring? Då är dialog vägen. På tredagarskonferensen möts forskare, politiker, beslutsfattare och kunder från hela vatten- och VA-branschen för att sätta agendan och göra verklig skillnad.
– Vi behöver också satsa rejält i ny kompetens, säger Matilda Jirblom, som leder fokusgruppen NextGen inom Vattenindustrin. På Vatten2025 vill hon få studenter att upptäcka de stora möjligheterna.
Klimatförändringar, ökad urbanisering och en åldrande infrastruktur ökar trycket på Sveriges vattenresurser. Trots att landet har mycket färskvatten, saknas en samordnad nationell strategi för att hantera framtidens vattenbehov.
Den 21–23 oktober öppnar vi återigen dörrarna till Svenska Mässan i Göteborg för Vatten2025 - Sveriges största mötesplats inom vatten och avlopp. Här möts branschens viktigaste aktörer för att forma framtidens vattenförsörjning. Är du redo!
Sveriges vatteninfrastruktur har en mängd utmaningar och ett skriande investeringsbehov. – Det är hög tid att någon sätter sig i förarsätet, säger Pär Dalhielm, VD på branschorganisationen Svenskt Vatten.
