Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
FOTO: VINCE REICHARDT
2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom dock till användning och satsningen bidrog endast marginellt till de politiska målen.
Riksrevisionen konstaterar att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.
– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Satsningen skulle bidra till såväl energi- som bostadspolitiken och samtidigt skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar. Riksrevisionens granskning visar att stödet endast hade begränsade förutsättningar att påverka renoverings- och energieffektiviseringstakten. Stödets hyresrabatt dämpar hyreshöjningar men hindrar inte att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.
– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.
– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.
– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, säger Helena Lindberg.
Stödet avvecklades i samband med riksdagens budgetomröstning 2019, parallellt med slutarbetet av Riksrevisionens granskning.
Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens årliga rapport för 2019.
Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderar Riksrevisionen därför regeringen bland annat att utforma stödet utifrån en analys av vilka problem det ska avhjälpa, en konsekvensanalys av tänkbara effekter samt enklare ansöknings- och uppföljningsprocesser.
Källa: Riksrevisionen
| Dela | Tillbaka |
ExpoVent i Visby, Stockholm och Nyköping, som flytttat ut på webben på grund av coronapandemin, inleddes med ett med Lars Ekberg från CIT. Rubriken för dagen var Funktionssäker ventilation för nöjda brukare.
Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 11 900 nya bostadslägenheter under det första kvartalet 2020. Motsvarande kvartal 2019 började 11 800 bostadslägenheter byggas.
Danmark kan, under åren 2014-2018, ha släppt ut så mycket som 35 miljarder liter orenat avloppsvatten i Öresund, rapporterar bland annat sr.se.
Svenskt Vattens nyvalda ordförande är Elisabeth Unell. Hon valdes vid Vattenstämman som genomfördes som ett webbinarium.
Årets uppföljning av de energipolitiska målen visar att andelen förnybar energi ökar i Sverige.
Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra EU-länder har inlett ett arbete för att förbjuda PFAS-kemikalier i EU, i all användning som inte är nödvändig för samhället.
Juryn valde att uppmärksamma fyra av de femton inkomna bidragen i Bebos ventilationstävling när resultatet presenterades under ett webbinarium. Men inget förslag uppfyllde tävlingens samtliga kriterier.
Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, funderar på vilka möjligheter som finns post corona. Och om modet finns....
Slussen.biz tog rygg på energikonsulten Roland Jonsson från WSP när han energideklarerade en av Sveriges största bostadsrättsföreningar i centrala Stockholm.
Energi- och Miljötekniska Föreningen har hållit många årsmöten, men detta var det första i digitalt format.
