Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
FOTO: VINCE REICHARDT
2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom dock till användning och satsningen bidrog endast marginellt till de politiska målen.
Riksrevisionen konstaterar att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.
– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Satsningen skulle bidra till såväl energi- som bostadspolitiken och samtidigt skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar. Riksrevisionens granskning visar att stödet endast hade begränsade förutsättningar att påverka renoverings- och energieffektiviseringstakten. Stödets hyresrabatt dämpar hyreshöjningar men hindrar inte att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.
– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.
– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.
– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, säger Helena Lindberg.
Stödet avvecklades i samband med riksdagens budgetomröstning 2019, parallellt med slutarbetet av Riksrevisionens granskning.
Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens årliga rapport för 2019.
Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderar Riksrevisionen därför regeringen bland annat att utforma stödet utifrån en analys av vilka problem det ska avhjälpa, en konsekvensanalys av tänkbara effekter samt enklare ansöknings- och uppföljningsprocesser.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Bengt Dahlgren har presenterat rapporten Brandskydd i solcellsanläggningar - underlag för nationella riktlinjer vilken finansierats av Elteknikbranschens utveckling.
