Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
FOTO: VINCE REICHARDT
2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom dock till användning och satsningen bidrog endast marginellt till de politiska målen.
Riksrevisionen konstaterar att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.
– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Satsningen skulle bidra till såväl energi- som bostadspolitiken och samtidigt skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar. Riksrevisionens granskning visar att stödet endast hade begränsade förutsättningar att påverka renoverings- och energieffektiviseringstakten. Stödets hyresrabatt dämpar hyreshöjningar men hindrar inte att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.
– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.
– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.
– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, säger Helena Lindberg.
Stödet avvecklades i samband med riksdagens budgetomröstning 2019, parallellt med slutarbetet av Riksrevisionens granskning.
Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens årliga rapport för 2019.
Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderar Riksrevisionen därför regeringen bland annat att utforma stödet utifrån en analys av vilka problem det ska avhjälpa, en konsekvensanalys av tänkbara effekter samt enklare ansöknings- och uppföljningsprocesser.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
