Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Åtta av tio arbetsplatser som inspekterats har brister i hanteringen av kemikalier. Det visar Arbetsmiljöverkets inspektioner av kemiska risker på nära 3 600 arbetsplatser, som är en del av en gemensam EU-insats. Varje år orsakar avgaser, damm, kemikalier och andra kemiska risker på jobbet olyckor, sjukdomar och dödsfall.
Kemiska arbetsmiljörisker finns på de flesta arbeten och kan orsaka allt från akuta frätskador till allergier och livshotande sjukdomar som cancer. Arbetsgivaren är skyldig att ha kontroll på de kemiska riskerna, göra en riskbedömning, dokumentera och informera sina anställda om hur till exempel kemikalier eller svetsrök ska hanteras på ett säkert sätt. Här finns det brister på många arbetsplatser, visar Arbetsmiljöverkets inspektioner.
Totalt har vi inspekterat nära 3 600 arbetsplatser under två års tid, varav hälften i höst. När insatsen nu summeras har närmare 2 900 arbetsplatser, åtta av tio som inspekterats, fått krav på att åtgärda en eller flera brister kopplat till kemikalier.
- Vi behöver öka medvetenheten om vilka kemiska risker som finns på arbetsplatserna. En del arbetsgivare har koll på de kemikalier som är märkta med varningssymboler, men missar de risker som uppstår i verksamheten och som kan vara hälsofarliga. Det kan vara avgaser, slipdamm, mjöldamm eller kvartsdamm, säger Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Vid inspektionerna har vi också sett att arbetsgivare inte tänker på att det finns specialregler för vissa ämnen. Det kan gälla allt från nagellim som är allergiframkallande till rök från svetsning som i vissa fall är cancerframkallande.
- Det kan tyckas vara en liten sak att inte ha undersökt riskerna med till exempel svetsrök. Men när man får veta att den kan vara cancerframkallande, då inser man ganska snabbt att alla måste kunna jobba säkert. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av sitt jobb, säger Elin Löfström-Engdahl.
I den här inspektionsinsatsen har Arbetsmiljöverket varit ute på arbetsplatser inom flera olika branscher runt om i landet, bland annat hotell och restaurang, städ och saneringsfirmor, skolor, hälso- och sjukvård, golv- och väggbeläggningsarbetare, tillverkning, bilverkstäder, avfallshantering och jord- och skogsbruk.
Insatsen är en del av en EU-kampanj mot farliga ämnen på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket följer upp de brister som hittats vid inspektionerna.
- De allra flesta har åtgärdat bristerna när vi kommer tillbaka. Det handlar ofta om okunskap. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar när det gäller kemiska risker på jobbet, de orsakar fortfarande sjukdomar och dödsfall, säger Elin Löfström-Engdahl.
Fakta – lista över inspektioner och brister per län och bransch. Se PDF-fil.
Fakta om kemiska risker på jobbet:
Källa: Arbetsmiljöverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
