Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen har, den 1 november, fattat ett beslut om en ändring i förordningen om energimätning i byggnader. Ändringen innebär begränsade krav på installation av system för individuell mätning och debitering, IMD, av värme och varmvatten. IMD-kravet kan ha som effekt att de flerbostadshus som har sämst energiprestanda renoveras och energieffektiviseras.
EU-kommissionen har haft synpunkter på hur Sverige implementerat EU:s Energieffektiviseringsdirektiv, EED, vad gäller IMD av värme och tappvarmvatten. Sverige har hittills inte haft några krav på IMD. För att möta kommissionens och den svenska fastighetsbranschens synpunkter inför Sverige därför nu begränsade krav på IMD av värme och tappvarmvatten i förordning (2014:348) om energimätning i byggnader.
- Förslaget innebär en balans mellan klimatnytta och rimliga krav på fastighetsägarna att genomföra energibesparande åtgärder, säger energiminister Anders Ygeman.
De nya begränsade kraven berör endast en mindre mängd byggnader i Sverige, uppskattningsvis 14% av landets flerbostadshus. För dessa flerbostadshus finns möjligheter till undantag som ger incitament till energieffektiviserande renovering. Boverket uppskattar att ca 308 GWh kan sparas årligen om de byggnader som omfattas av kravet på IMD av värme, dvs. flerbostadshus med sämst energiprestanda, istället renoveras så att de inte längre omfattas av kravet. Detta motsvarar ca 13 % av dessa byggnaders energianvändning, eller ca 1 % av energianvändningen i alla flerbostadshus i Sverige.
Förslaget innebär i korthet att:
Möjligheter för undantag finns:
Boverket bemyndigas att ge ut föreskrifter.
Förordningen träder i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.
Källa: Regeringen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.
Regeringen har presenterat vilka kommande satsningar och prioriteringar som görs på energiområdet.
