Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Unikt rum för att spåra luftburna partiklars överföringsvägar och spridning inomhus. Foto: Elisabet Linden
- Tillsammans med japanska forskare har vi utvecklat en helt ny teori för hur spridning av smittämnen sker inom och mellan rum och även hur man kan ventilera bort dem, säger Alan Kabanshi, forskare inom energisystem vid Högskolan i Gävle.
Dagens byggnader och ventilationssystem är inte byggda för att skydda mot spridning av luftburna smittämnen, och erfarenheten av den nuvarande pandemin är att många blir smittade inomhus i sina hem eller på arbetsplatser, enligt Alan Kabanshi.
- Vi har upptäckt att spridning av smittämnen minskar då luftströmningsmönstret ändras och kommer nu att undersöka vilken effekt man kan få av att bygga om och komplettera befintlig ventilation, säger Alan Kabanshi.
Forskarna ska också utveckla en förbättrad modell för att uppskatta risken att bli smittad, då dagens modeller är för okänsliga för att göra en sådan uppskattning.
- I vårt lab kan vi även registrera vilken väg smittämnet tar mellan den smittande personen och ut i olika delar av byggnaden och genom att vi får kännedom om spridningsvägarna kan vi identifiera zoner där man kan bli smittad.
Förutsättningen är det helt nya synsätt på hur borttransport och spridning av föroreningar sker inom och mellan rum, som forskarna i Gävle utvecklat tillsammans med japanska forskare från universiteten i Kasuga och Saitama.
- Erfarenheterna från pandemin kan medföra framtida krav på pandemianpassat byggande och vårt projekt kommer också att kunna bidra till utformningen av sådana byggnader, säger Alan Kabanshi.
Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, beviljar Alan Kabanshi, tillsammans med professor Mats Sandberg och forskningsingenjörerna Elisabet Linden och Leif Claesson, fyra miljoner kronor för forskning om hur ventilation kan minska luftburna infektioner inomhus. Forskarna ska även utveckla en förbättrad modell för att bedöma smittrisker samt bidra till ny kunskap om hur man kan bygga hus anpassade till pandemier.
Källa: Högskolan i Gävle
| Dela |
 |
Tillbaka |
Svenska kraftnät har tecknat ett avtal om en strategisk reserv för innevarande vinter med två olika elproducenter på sammanlagt 350 MW.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir, enligt en ny rapport från KTH.
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
