Vilken miljöpåverkan ger det att ventilera bort risk för smittspridning i vårdlokaler? Hur påverkar det energianvändning och inomhusklimat i byggnaden? Och vad kostar det? Chalmers tekniska högskola släppte i dagarna rapporten ”Luftflöde i vårdlokaler – med ett fastighetstekniskt perspektiv”, som svarar på just dessa frågor.
Rapporten, som riktar in sig på vårdrum, undersökningsrum och väntrum, har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR), Chalmers tekniska högskola och teknikkonsultföretaget CIT Renergy.
– Samarbetet mellan oss regioner, näringsliv och akademien har fungerat väldigt bra och har varit en framgångsfaktor i det här arbetet, säger Cajsa Lindström, energistrateg inom Västra Götalandsregionen.
Väl fungerande ventilation är en förutsättning för att begränsa risken för luftburen smitta. Då kan det vara lätt att tänka att en ökad ventilation alltid är bättre. Eller?
– Att ett ökat luftflöde minskar risken för smittspridning vet vi sedan innan, men till vilken kostnad för övrig inomhusmiljö, energiförbrukning, miljön och i rena pengar? Vi såg att det saknades ett samlat underlag kring just de här frågorna och ville höja vår kompetens inom området, fortsätter Cajsa.
– I vårt arbete med rapporten har vi försökt få med alla aspekter av ett ökat luftflöde. Det är förvånansvärt unikt och ett värdefullt underlag för att kunna ta fram riktlinjer som både vårdhygieniker och VVS-ingenjörer kan enas kring, säger Peter Filipsson, projektledare på CIT Renergy och en av dem som skrivit rapporten.
Arbetet som delfinansierats av VGR, har genomförts på uppdrag av brukarråden för VVS och Hållbarhet inom Program för teknisk standard (PTS). PTS är en samverkansorganisation mellan landets regioner med syfte att ta fram enhetliga kravställningar för vårdlokaler.
Källa: VGR Fastigheter
| Dela |
|
Tillbaka |
Under varma sommardagar är en sval och behaglig miljö särskilt viktigt för äldre. Därför prövar nu Öresundskraft och Helsingborgs stad en ny lösning på vårdboendet Stattenahemmet för att skapa jämnare och behagligare temperaturer.
Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, har nominerats till Årets samhällsaktör 2026 i kategorin Ledarskap. Under hans ledning har Svenskt Vatten bidragit till att lyfta vatten och avlopp från en branschfråga till en strategisk samhällsfråga.
Umeå kommun har varit projektvärd för arbetet med en ny handbok, som tagits fram av Profu, som ska stärka kommuners energiplanering.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Utmaningar när PFAS-haltigt vatten bereds till dricksvatten med jonbytarhartser.
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.