Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Vilken miljöpåverkan ger det att ventilera bort risk för smittspridning i vårdlokaler? Hur påverkar det energianvändning och inomhusklimat i byggnaden? Och vad kostar det? Chalmers tekniska högskola släppte i dagarna rapporten ”Luftflöde i vårdlokaler – med ett fastighetstekniskt perspektiv”, som svarar på just dessa frågor.
Rapporten, som riktar in sig på vårdrum, undersökningsrum och väntrum, har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR), Chalmers tekniska högskola och teknikkonsultföretaget CIT Renergy.
– Samarbetet mellan oss regioner, näringsliv och akademien har fungerat väldigt bra och har varit en framgångsfaktor i det här arbetet, säger Cajsa Lindström, energistrateg inom Västra Götalandsregionen.
Väl fungerande ventilation är en förutsättning för att begränsa risken för luftburen smitta. Då kan det vara lätt att tänka att en ökad ventilation alltid är bättre. Eller?
– Att ett ökat luftflöde minskar risken för smittspridning vet vi sedan innan, men till vilken kostnad för övrig inomhusmiljö, energiförbrukning, miljön och i rena pengar? Vi såg att det saknades ett samlat underlag kring just de här frågorna och ville höja vår kompetens inom området, fortsätter Cajsa.
– I vårt arbete med rapporten har vi försökt få med alla aspekter av ett ökat luftflöde. Det är förvånansvärt unikt och ett värdefullt underlag för att kunna ta fram riktlinjer som både vårdhygieniker och VVS-ingenjörer kan enas kring, säger Peter Filipsson, projektledare på CIT Renergy och en av dem som skrivit rapporten.
Arbetet som delfinansierats av VGR, har genomförts på uppdrag av brukarråden för VVS och Hållbarhet inom Program för teknisk standard (PTS). PTS är en samverkansorganisation mellan landets regioner med syfte att ta fram enhetliga kravställningar för vårdlokaler.
Källa: VGR Fastigheter
| Dela |
 |
Tillbaka |
Mängden solel som produceras inom ramen för Allmännyttans Klimatinitiativ har ökat med 270 procent sedan 2018.
Nya avloppsvattendirektivet kommer med nya utmaningar. Vad behöver vi tänka på inför processval för kvartär rening? En ny rapport har sammanställt kunskapsläget.
Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde vill minska miljöpåverkan genom att göra Stockholms Hamnar mer energieffektiva med hjälp av smarta energisystem som kombinerar lokal elproduktion, lagring och förbrukning i så kallade mikronät.
Försvarsmakten har skickat ut en varning till ett antal boende in närheten av flygflottiljen F16 norr om Uppsala att inte dricka sitt brunnsvatten på grund av förhöjda PFAS-värden rapporterar sverigesradio.se.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tagit emot ett betänkande från Va-beredskapsutredningen.
Fler Stockholmare betyder utökade behov av avloppsrening. Ett projekt som kommer rena hälften av avloppsvattnet i ett av stadens reningsverk med en ny teknik är nu i slutskedet.
Boverket har beslutat om nya byggregler som börjar gälla 1 juli 2025. De nya reglerna är ett resultat av ett flerårigt arbete. Syftet med de nya reglerna är att främja utveckling och innovation inom byggsektorn.
Afa Försäkring satsar totalt 40 miljoner kronor på åtta nya forskningsprojekt som ska ge ny kunskap om hur arbetsmiljön påverkas av den gröna omställningen.
I MSB:s nya broschyr Om krisen eller kriget kommer finns råd hur man ska ta hand om avföring vid strömavbrott. Något som kritiseras av branschen. Det rapporterar Sveriges Radios Ekot.
Cirka 180 deltagare samlades till Vattenindustrins Forum24 för att få veta mer om de tre temana Digitalisering, Säkerhet och hot samt Kompetensförsörjning. I anslutning till konferensen fanns också en mässa med ett 10-tal utställare.
