Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Vilken miljöpåverkan ger det att ventilera bort risk för smittspridning i vårdlokaler? Hur påverkar det energianvändning och inomhusklimat i byggnaden? Och vad kostar det? Chalmers tekniska högskola släppte i dagarna rapporten ”Luftflöde i vårdlokaler – med ett fastighetstekniskt perspektiv”, som svarar på just dessa frågor.
Rapporten, som riktar in sig på vårdrum, undersökningsrum och väntrum, har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR), Chalmers tekniska högskola och teknikkonsultföretaget CIT Renergy.
– Samarbetet mellan oss regioner, näringsliv och akademien har fungerat väldigt bra och har varit en framgångsfaktor i det här arbetet, säger Cajsa Lindström, energistrateg inom Västra Götalandsregionen.
Väl fungerande ventilation är en förutsättning för att begränsa risken för luftburen smitta. Då kan det vara lätt att tänka att en ökad ventilation alltid är bättre. Eller?
– Att ett ökat luftflöde minskar risken för smittspridning vet vi sedan innan, men till vilken kostnad för övrig inomhusmiljö, energiförbrukning, miljön och i rena pengar? Vi såg att det saknades ett samlat underlag kring just de här frågorna och ville höja vår kompetens inom området, fortsätter Cajsa.
– I vårt arbete med rapporten har vi försökt få med alla aspekter av ett ökat luftflöde. Det är förvånansvärt unikt och ett värdefullt underlag för att kunna ta fram riktlinjer som både vårdhygieniker och VVS-ingenjörer kan enas kring, säger Peter Filipsson, projektledare på CIT Renergy och en av dem som skrivit rapporten.
Arbetet som delfinansierats av VGR, har genomförts på uppdrag av brukarråden för VVS och Hållbarhet inom Program för teknisk standard (PTS). PTS är en samverkansorganisation mellan landets regioner med syfte att ta fram enhetliga kravställningar för vårdlokaler.
Källa: VGR Fastigheter
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
En inringare till Ring P1 tycker vi borde kissa i handfatet istället för i toaletten för att spara vatten? Ingen dum idé enligt Svenskt Vattens dricksvattenexpert.
