Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter. Avgifterna för kommunalt vatten och avlopp höjdes 2023 och 2024 med historiskt höga nivåer. Inflation, stigande räntor och högre elpriser är några av de orsaker som har bidragit till avgiftshöjningarna. En majoritet av landets kommuner höjde i år taxorna med över tio procent.
Branschorganisationen Svenskt Vatten rapporterade för drygt ett år sedan att årliga investeringar på 31 miljarder kronor per år är nödvändiga för att hantera reinvesteringar i åldrade anläggningstillgångar och nyinvesteringar till följd av tillväxt och utökade krav. Aktuella bedömningar tyder på att behovet har ökat ytterligare sedan dess och att det saknas cirka tio miljarder kronor varje år för att täcka behovet av framtida VA-investeringar.
Syftet med Kommuninvests nya fokusrapport är att undersöka de kommunala VA-verksamheterna ur ett finansiellt perspektiv. Rapporten belyser hur investeringar i vatten och avlopp har påverkat låneskuldsutvecklingen i VA-verksamheterna och vilken påverkan ökad skuldsättning har på verksamheternas räntekänslighet samt hur spridningen av räntekänslighet ser ut i landet.
Samtidigt som avgifterna stiger finns det växande lokala skillnader mellan kommunerna. I kommunen med högst VA-taxa betalar ett genomsnittligt hushåll fem gånger så mycket som i kommunen med lägst avgift. Bara fem år tidigare var skillnaden närmare fyra gånger. Orsaken till kommunernas stora VA-investeringsbehov kommer från ökad tillväxt, reinvesteringar och utökade krav från bland annat lagstiftning, klimatförändringar och beredskap.
Låg självfinansieringgrad och ökad räntekänslighet
VA-verksamheterna hade mellan 2018–2022 en självfinansieringsgrad på ungefär 40 procent, vilket innebär att för varje miljard som investeras så lånefinansieras 600 miljoner kronor. Kommunkoncernerna som helhet har som jämförelse historiskt haft en självfinansieringsgrad på mellan 60–80 procent. Den relativt låga självfinansieringsgraden inom VA-sektorn innebär att verksamheternas räntebärande skulder stiger snabbt i investeringsintensiva perioder, något som syns tydligt mellan 2018–2022. Under samma period har dessutom storleken på låneskulden i relation till verksamhetens intäkter stigit, vilket innebär ökad räntekänslighet.
Låneskulden var 2018 strax över fyra gånger så stor som intäkterna, men har fram till 2022 stigit till att vara över fem gånger så stor. Vid en procentenhets förändring av räntan skulle alltså behovet att höja intäkterna, vid 2022 års utgång, vara fem procent. Fortsätter investeringarna och låneskulden att stiga som de har gjort mellan 2018-2022 förväntas räntekostnaderna vara cirka tre gånger så stora 2024 jämfört med två år tidigare.
Räntekänsligheten varierar i landet
På samma sätt som det finns stora skillnader i VA-taxa runt om i landet finns det även variation vad gäller verksamheternas räntekänslighet. Generellt är det kommuner som har investerat kraftigt som också har ökad sin räntekänslighet. Kommungrupperna Storstäder och Landsbygdskommun med besöksnäring hade 2022 den högsta räntekänsligheten. Storstäder kan vara drivande för en hel region, och investera både utifrån egna behov men också grannkommuners behov för de tjänster man säljer. Gruppen Landsbygdskommun med besöksnäring brottas bland annat med investeringsbehov för att bygga tillräcklig kapacitet att klara av säsongsvisa besökstoppar.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Sammanfattning - tre slutsatser från rapporten
VA-verksamheterna har små ekonomiska marginaler. På egen hand kan verksamheterna minska de kortsiktiga effekterna av räntekostnadsförändringar genom att välja en långsiktig skuldförvaltningsstrategi med jämna förfall. Det hindrar inte framtida kostnadsökningar, men kan minska risken för betydande effekter på kort sikt. På utbudssidan borde det finnas en marknad för statliga, men även privata, pensionsfonder att tillhandahålla långsiktig finansiering på löptider upp till 20 och 30 år. På nationell nivå kan framväxten av en sådan marknad uppmuntras genom direktiven för AP-fondernas investeringar.
Att se över lagstiftningen för att stödja verksamheternas långsiktiga ekonomistyrning är viktigt för att möjliggöra god ekonomisk hushållning. För att få önskad effekt av ändringar i lagstiftning är det viktigt att det på lokal nivå finns god kunskap om verksamhetens behov samt genomarbetade och förankrade planer för framtida åtgärder. Vidare skulle den så kallade finansieringsprincipen, där staten kompenserar kommuner och regioner för nya eller utvidgade uppdrag, kunna gälla även för VA-verksamheter. Nya och högre krav på vattenkvalitet, rening och reningsmetoder samt bättre beredskap i händelse av kris och krig kommer kräva både investeringar och driva upp taxenivåerna.
Ökade skillnader i skatte- och taxenivåer mellan landets kommuner för likartad samhällsservice riskerar att skapa ökade spänningar mellan olika delar av landet. De strukturella skillnader som finns i inkomster och kostnader bland landets kommuner adresseras via inkomst- och kostnadsutjämningssystemen. Att adressera och undersöka strukturella skillnader, i form av geografi, topografi, demografi samt behov av anpassningar för ett förändrat klimat kan ligga till grund för eventuella nödvändiga åtgärder även inom VA-sektorn.
Den statliga VA-beredskapsutredningen, vars arbete ska vara klart under hösten 2024, kommer bland annat att belysa finansieringsfrågor. Eventuella åtgärder till följd av utredningen kvarstår att se.
Fakta om rapporten
*Rapporten är författad av Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvests Forskning- och utbildningsavdelning. I rapporten har följande datakällor använts:
Läs rapporten:
Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheterPdf, 816.6 kB..
Källa: Kommuninvest
| Dela |
 |
Tillbaka |
Lågkonjunkturen har påverkat det första halvåret. Men nu börjar orderingången komma tillbaka i ett normalläge. Det ser ut att öka i så mycket i slutet av året så vi har beslutat oss för att nyanställa.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
Hela 85 procent av de svenska småhusägarna anser att det är viktigt att energieffektivisera sina hem. Jämfört med elkrisens år 2022 har lägre elräkningar och ökat fastighetsvärde blivit viktigare skäl för att investera i energieffektiviseringar.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask.
Vårt galleri med bilder från jordens alla hörn har fyllts på ytterligare. Du missar väl inte att skicka in dina bilder på lite annorlunda eller historiska installationslösningar. Kanske tar du några under semestern?
Boverket har fått fyra uppdrag av regeringen för att förbereda så direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD, som nu omarbetas kan bli en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026.
