Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen överlämnar i dag propositionen för forskning och innovation på energiområdet till riksdagen. För första gången på många år ökas anslagen på området. Samtidigt anpassas energiforskningen till den nya energipolitiska inriktningen.
– Vi har lagt om energipolitiken för att fokusera på vad kraftsystemet ska prestera, snarare än vad det ska bestå av. Energiforskningen anpassas nu till den nya politiska inriktningen för att bidra till trygg energiförsörjning, stärkt konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning. Då behövs tydliga prioriteringar i energiforskningen för att fokusera, accelerera och leverera, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
– Vi satsar nu på kärnkraftsforskning. Det är ett område som har varit eftersatt alltför länge i Sverige. Vi behöver bygga ut kärnkraften för hushållen, jobben och den gröna omställningen. Så det är naturligt att stärka den kompetensen nationellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
– Forskning, innovationer och ny teknik är helt avgörande för att vi ska kunna genomföra en ambitiös och effektiv klimatomställning som minskar utsläppen och samtidigt tar oss in i framtiden, i stället för att backa oss tillbaka till dåtiden. Regeringen går nu fram med konkreta åtgärder för att snabba på teknikutvecklingen inom energiområdet, som är helt central för den kraftiga utbyggnaden av fossilfri elproduktion som krävs för att vi ska nå hela vägen till nettonollutsläpp, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
– Tidöpartierna genomför nu efterlängtade satsningar på forskning och innovation – så även inom energiområdet. Bland annat avsätts 600 miljoner kronor till kärnkraftsforskning för att kompetenssäkra Sverige för den stundande kärnkraftskapprustningen, säger Tobias Andersson, Näringsutskottets ordförande.
Propositionen Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning sammanfattar regeringens inriktning för forskning och innovation på energiområdet för åren 2025–2028.
För att energiforskningen ska ligga i linje med den nya politiska inriktningen behöver den forskning som finansieras vara mer fokuserad på att bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och den kraftigt ökade elproduktion som detta innebär. Regeringen föreslår därför två nya mål för energiforskningen, ett övergripande mål och ett som beskriver vilka typer av uppföljningsbara resultat som forskningen ska bidra till. Vidare ska energiforskningen fokusera på fem prioriterade områden:
Sveriges energisystem måste bli mer robust och resilient för att kunna hantera eventuella störningar från krig eller naturkatastrofer. För att säkerställa detta kommer det att krävas riktade insatser.
Det krävs mer forskning och kunskap om energimarknadsrelaterade frågor och energiplanering för att fortsätta stödja samhällets aktörer i energiomställningen samt för att klara planerings-och leveranssäkerhetsmålen. Det gäller särskilt för att stötta en effektiv utbyggnad av kärnkraften som är nödvändig för samhällets elektrifiering.
För att accelerera den gröna omställningen behövs mer forskarutbildad personal. Därför föreslås ökade satsningar på utbildning av doktorander genom till exempel kompetenscentrum och forskarskolor.
För att bidra till en trygg energiförsörjning, stärkt konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning behöver de forskningsresultat och innovationer som tas fram också komma ut snabbare i samhället. Ett viktigt steg mot kommersialisering av produkter och tjänster är att testa och demonstrera lösningen i en realistisk miljö för att minska både tekniska och kommersiella risker och osäkerheter. Därför föreslås ökade satsningar på pilot-och demonstrationsprojekt.
Prioriterade värdekedjor för elektrifieringen
De ökade anslagen ska också användas till att stärka Energimyndighetens pågående satsningar på batteriområdet. Batterier är en nyckelteknik för elektrifieringen, både för att fasa ut fossila drivmedel i transportsektorn och som ett energilager i elsystemet för att bidra med flexibilitet och robusthet.
Fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig komponent i Sveriges framtida energisystem, bland annat för utfasning av fossila bränslen i industrin och för att minska utsläppen från tunga transporter. Därför behövs ytterligare insatser på detta område.
Kärnkraftsforskning har länge varit eftersatt i Sverige. För att sektorn ska kunna växa behöver forskning och innovation inom området utökas för att stärka den nationella kompetensen. För att skapa långsiktiga förutsättningar avsätter regeringen 600 miljoner kronor under perioden 2025–2028 för kärnkraftsforskning.
Anslag till energiforskning
Energiforskningsanslaget har varit relativt konstant sedan 2010 och varierat i spannet 1,3–1,4 miljarder kronor per år. I regeringens budgetproposition för 2025 höjs anslaget till nästan 1,6 miljarder kronor för 2025. Det innebär en ökning med 200 miljoner kronor 2025 jämfört med 2024 års nivå. För 2026, 2027 och 2028 motsvarar ökningen 175, 250 och 250 miljoner kronor.
Källa: Regeringen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Kurt Morell i Henån i Orust kommun har sotat över 200 000 skorstenar under 65 år. Den 1 december varje år sotar han sin egen skorsten, rapporterar Sveriges radio P4 Väst.
Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram vissa underlag inom styrmedels- och finansieringsområdet för Sveriges genomförande av EPBD.
Energikontor Syd har i uppdrag av den ideella föreningen Solar Region Skåne genomförd en enkät bland skånska kommuner för att veta mer om deras arbete med solkraft.
Slussen.biz är glada att vi under ExpoVent 2025 kommer kunna erbjuda en givande morgonföreläsning av Svensk Ventilation med rubriken "Energieffektivisering - en lönsam affär".
Det finns en risk för att obehöriga tagit sig in i en vattenreservoar i Bollebygds kommun och kommunen kan därför inte garantera dricksvattenkvaliteten i två samhällen, skriver man på sin hemsida.
Bostadsbyggandet vänder uppåt under 2025 men bromsas något av höga byggkostnader och hushållens låga köpkraft. Det visar Boverkets byggprognos från december 2024.
Nu går det att ta del av ny vägledning till Boverkets nya byggregler på Boverkets hemsida.
Ett nytt Termoprojekt ska studera hur AI-modeller kan leverera tillförlitligare prognoser över byggnaders framtida energianvändning och på så sätt bidra till hållbara energisystem.
Energikontor Norr inleder ett nytt projekt som verkar för att utveckla Norrbotten som kunskapscenter för fjärrvärme i Europa.
