Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Betydligt lägre investeringskostnad. Enklare och billigare underhåll. Inget vattenläckage. Jämn, hög vattenkvalitet.
– Vi ser bara fördelar, säger Lars Ålander, drivande kraft bakom den innovativa satsningen på stålbyggda vattencisterner i Uddevalla.
Det stora investeringsbehovet i det åldrande svenska vattennätet står i fokus på mötesplatsen Vatten2025, 21–23 oktober på Svenska Mässan.
Bland talarna finns Lars Ålander, projektledare vid Västvatten i Uddevalla, som gjort en – ur svenskt perspektiv – unik satsning på vattenreservoarer i rostfritt stål.
– Jag kommer från den petrokemiska industrin, där cisterner i metall är det normala. Så för mig var det en naturlig väg att gå, säger han.
Nya anläggningar i snabb takt
Mellan 2020 och 2024 har fyra cylinderformade vattenreservoarer i stål, med en sammanlagd volym på 11 000 kubikmeter, uppförts på fyra platser i Uddevalla kommun.
En av dem har ersatt en betongreservoar från 50-talet, som var nedgrävd vid Brattåsberget och hade passerat sin tekniska livslängd.
– Den typen av reservoarer kan inte granskas från sidorna, vilket gör det svårt att åtgärda sprickor och läckage. Underhållsarbetet måste ske via luckor på ovansidan vilket är både ansträngande och kostsamt, konstaterar Lars.
Hur stora mängder odebiterat vatten som gick förlorat i den gamla reservoaren är det ingen som med säkerhet vet.
Underhållsbehovet minimeras
Den nya Brattåsreservoaren är placerad i ett hålrum i berget, som bildats sedan den gamla betongkonstruktionen och omkringliggande berg sprängts bort. Den kan inspekteras från alla sidor, framhåller Lars:
– På så sätt kan ett eventuellt läckage upptäckas och åtgärdas direkt. Men hittills har vi inte haft några läckage alls.
I en traditionell betongreservoar krävs en omfattande renovering kanske vart femtonde eller tjugonde år för att bibehålla god vattenkvalitet. Läckage kan ju även ske in i reservoaren, via skarvar och läckande tak.
– Det problemet slipper vi helt. Så underhållskostnaderna blir betydligt lägre.
Låg investeringskostnad
Även investeringskostnaden blir avsevärt lägre, enligt Lars Ålander:
– Ett traditionellt vattentorn kostar mellan 75 och 100 miljoner kr att uppföra. Motsvarande kostnad för en cirkulär reservoar i rostfritt stål, med en diameter runt 20 meter, är 17 till 25 miljoner. Alltså fyra gånger billigare.
Dessutom kan volymen i cisternen utökas vid behov.
– Det går att kapa och sätta in ett svep till, alltså höja upp den, enligt samma metod man byggde den. Det är genomförbart på ett helt annat sätt än i en betongkonstruktion.
Kan lösa utmaningar
Uppmärksamheten kring satsningen i Uddevalla är stor.
– Många har hört av sig och även kommit hit och tittat, berättar Lars.
Han ser fram emot att träffa branschfolk och kommunrepresentanter vid seminariet på Vatten2025.
– Jag tänker visa en del bilder och berätta hur vi gått till väga. Det kan säkert vara inspirerande för andra. Själva är vi övertygade om att det här kan bidra till att lösa några av de framtidsutmaningar vattenbranschen står inför.
Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. På konferensen sammanförs forskare och politiker med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny tävling, med final på Vatten2025, går ut på att fotografera vyer från svenska avloppsreningsverk.
Enligt granskningen Forever Lobbying Project, ett samarbete mellan 46 journalister från 16 olika länder, står EU-länder inför en saneringsuppgift av sällan skådad omfattning.
Vill du vara med och driva utvecklingen och skapa verklig förändring? Då är dialog vägen. På tredagarskonferensen möts forskare, politiker, beslutsfattare och kunder från hela vatten- och VA-branschen för att sätta agendan och göra verklig skillnad.
– Vi behöver också satsa rejält i ny kompetens, säger Matilda Jirblom, som leder fokusgruppen NextGen inom Vattenindustrin. På Vatten2025 vill hon få studenter att upptäcka de stora möjligheterna.
Klimatförändringar, ökad urbanisering och en åldrande infrastruktur ökar trycket på Sveriges vattenresurser. Trots att landet har mycket färskvatten, saknas en samordnad nationell strategi för att hantera framtidens vattenbehov.
Den 21–23 oktober öppnar vi återigen dörrarna till Svenska Mässan i Göteborg för Vatten2025 - Sveriges största mötesplats inom vatten och avlopp. Här möts branschens viktigaste aktörer för att forma framtidens vattenförsörjning. Är du redo!
Sveriges vatteninfrastruktur har en mängd utmaningar och ett skriande investeringsbehov. – Det är hög tid att någon sätter sig i förarsätet, säger Pär Dalhielm, VD på branschorganisationen Svenskt Vatten.
– Det handlar dels om IT-säkerhet. Om yttre hot, dataintrång och hybridkrigföring, och hur man klarar vatten- och avloppsförsörjningen i autonoma system, säger John Skantze, ordförande för branschorganisationen Vattenindustrin.
Kompetensbrist, skyhöga kostnader, klimatförändringar och IT-hot. Det är några av vatten- och avloppsbranschens största utmaningar kommande år. Det menar Erik Winnfors Wannberg, ansvarig utgivare för VA-tidskriften Cirkulation.
