Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Eurovents energi- och effektivitetsklassificering av luftfilter för allmänventilation är förnyad från och med 1 januari 2019. Klassgränserna har skärpts och energianvändningen i kWh/år skiljer sig något jämfört med tidigare värden.
Den nya energiklassificeringen är baserad på den nya standarden för filtreringsförmågan: ISO 16890:2016. Efter en tre år lång övergångsperiod har vi alltså helt nya klasser för både filtreringsförmåga och energieffektivitet. De gamla klasserna enligt EN 779 är nu helt borta.
Anledningen till att energiklassningen revideras är alltså den nya standarden för filtreringsförmåga. Skillnaden är att nya ISO 16890 testar filtreringsförmågan med ett annat teststoft än gamla EN 779. Det nya teststoftet ska vara mer likt verklig uteluft. Detta gör att stofthållningen i luftfiltret blir högre mätt som vikt (gram). Detta ger i sin tur ett annat medeltryckfall, vilket ju ligger till grund för beräkningen av energiförbrukningen (kWh/år). Den beräkningen utförs enligt Eurovent 4/21-2018, som också den har anpassats till den nya filtreringsstandarden och redan är publicerad.
Skärpta klassgränser
Klassgränserna för energiklasserna A+ till E är förstås anpassade till ISO 16890, men också ordentligt skärpta. Eurovent Certita Certifications regler kräver nämligen att nya klassningar är utmanande när de införs. Endast mycket få produkter ska hamna i de allra bästa klasserna, se tabellen nedan. Och eftersom produkterna har förbättrats så mycket under de senaste åren, så kommer många luftfilter att få en sämre bokstav i den nya klassningen. Detta är alltså en naturlig följd av reglerna och klassificeringen kommer att revideras igen om 3 år.
| Energiklass | Andel av marknadens produkter när klassningen införs |
| A+ | < 1 % |
| A | < 5 % |
| B | < 15 % |
| C | < 30 % |
| D-E | < 49 % |
| Dela |
 |
Tillbaka |
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
