Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Eurovents energi- och effektivitetsklassificering av luftfilter för allmänventilation är förnyad från och med 1 januari 2019. Klassgränserna har skärpts och energianvändningen i kWh/år skiljer sig något jämfört med tidigare värden.
Den nya energiklassificeringen är baserad på den nya standarden för filtreringsförmågan: ISO 16890:2016. Efter en tre år lång övergångsperiod har vi alltså helt nya klasser för både filtreringsförmåga och energieffektivitet. De gamla klasserna enligt EN 779 är nu helt borta.
Anledningen till att energiklassningen revideras är alltså den nya standarden för filtreringsförmåga. Skillnaden är att nya ISO 16890 testar filtreringsförmågan med ett annat teststoft än gamla EN 779. Det nya teststoftet ska vara mer likt verklig uteluft. Detta gör att stofthållningen i luftfiltret blir högre mätt som vikt (gram). Detta ger i sin tur ett annat medeltryckfall, vilket ju ligger till grund för beräkningen av energiförbrukningen (kWh/år). Den beräkningen utförs enligt Eurovent 4/21-2018, som också den har anpassats till den nya filtreringsstandarden och redan är publicerad.
Skärpta klassgränser
Klassgränserna för energiklasserna A+ till E är förstås anpassade till ISO 16890, men också ordentligt skärpta. Eurovent Certita Certifications regler kräver nämligen att nya klassningar är utmanande när de införs. Endast mycket få produkter ska hamna i de allra bästa klasserna, se tabellen nedan. Och eftersom produkterna har förbättrats så mycket under de senaste åren, så kommer många luftfilter att få en sämre bokstav i den nya klassningen. Detta är alltså en naturlig följd av reglerna och klassificeringen kommer att revideras igen om 3 år.
| Energiklass | Andel av marknadens produkter när klassningen införs |
| A+ | < 1 % |
| A | < 5 % |
| B | < 15 % |
| C | < 30 % |
| D-E | < 49 % |
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
