Eurovents energi- och effektivitetsklassificering av luftfilter för allmänventilation är förnyad från och med 1 januari 2019. Klassgränserna har skärpts och energianvändningen i kWh/år skiljer sig något jämfört med tidigare värden.
Den nya energiklassificeringen är baserad på den nya standarden för filtreringsförmågan: ISO 16890:2016. Efter en tre år lång övergångsperiod har vi alltså helt nya klasser för både filtreringsförmåga och energieffektivitet. De gamla klasserna enligt EN 779 är nu helt borta.
Anledningen till att energiklassningen revideras är alltså den nya standarden för filtreringsförmåga. Skillnaden är att nya ISO 16890 testar filtreringsförmågan med ett annat teststoft än gamla EN 779. Det nya teststoftet ska vara mer likt verklig uteluft. Detta gör att stofthållningen i luftfiltret blir högre mätt som vikt (gram). Detta ger i sin tur ett annat medeltryckfall, vilket ju ligger till grund för beräkningen av energiförbrukningen (kWh/år). Den beräkningen utförs enligt Eurovent 4/21-2018, som också den har anpassats till den nya filtreringsstandarden och redan är publicerad.
Skärpta klassgränser
Klassgränserna för energiklasserna A+ till E är förstås anpassade till ISO 16890, men också ordentligt skärpta. Eurovent Certita Certifications regler kräver nämligen att nya klassningar är utmanande när de införs. Endast mycket få produkter ska hamna i de allra bästa klasserna, se tabellen nedan. Och eftersom produkterna har förbättrats så mycket under de senaste åren, så kommer många luftfilter att få en sämre bokstav i den nya klassningen. Detta är alltså en naturlig följd av reglerna och klassificeringen kommer att revideras igen om 3 år.
| Energiklass | Andel av marknadens produkter när klassningen införs |
| A+ | < 1 % |
| A | < 5 % |
| B | < 15 % |
| C | < 30 % |
| D-E | < 49 % |
| Dela |
|
Tillbaka |
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.