Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet. Detta skrubbervatten har giftiga effekter på djurplankton, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hulda Winnes
– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både så kallade öppna och slutna skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.
Hoppkräftor (copepoder) har en central funktion i näringskedjan.
I ekotoxikologiska tester exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer. Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.
Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukterna som avskiljs tas iland. Vid jämförelse utgör utsläppen från öppna skrubbrar en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.
Kerstin Magnusson
Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.
– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.
– Om vi tillåter tvättade avgaser att föras ner i havet lägger vi till ytterligare en källa av föroreningar till de marina ekosystemen, förutom alla de som redan existerar. Det stämmer dåligt med FN:s globala miljömål som säger att vi till 2025 ska förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, säger Kerstin Magnusson.
Prisskillnaden mellan bunkerolja och lågsvavligt bränsle ligger idag på omkring 300 dollar per ton. En skrubberanläggning betalas i regel tillbaka inom ett år.
– Att skapa nya miljöproblem på det sätt som man gjort genom att tillåta den här typen av reningsteknik är fel ur hållbarhetsperspektiv. Det har inte gjorts grundliga miljöstudier innan reglerna gick igenom. Med skrubbrar, och förstås framförallt de utan rening, flyttar vi bara runt föroreningarna, säger Hulda Winnes.
Hela rapportserien:
Dela |
|
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.