Som sig bör levererar Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, rykande het sommarläsning. Den här gången på temat ventilation. Läs den på stranden, altanen eller på tåget på väg till semestermålet.
”Öppna fönstret” - gastar jag till min Karin när jag tycker vi behöver ha in lite frisk luft i våra liv. Vårt hus är inte modernt och kanske inte jag som livspartner heller. Avvägningen mellan öppet och stängt kan stundtals vara hårfin, både vad gäller vår högst modesta ventilationsanläggning och livet i stort. Och är det så klokt att öppna fönstret när vi vill ha in frisk luft i vårt hus – frågar jag mig ofta? Det kan nämligen diskuteras. Vi bor vid en trafikerad infartsled och trafik låter och ger ifrån sig avgaser. Och allt detta precis utanför vår tomt. Nära och utan pardon, dygnet runt. Partiklar och ljud kommer in i vårt hus, oavsett om vi har öppna spjäll eller om vi stänger till våra fönster och våra sinnen.
Är det klokt att öppna fönstren när man vill ha in frisk luft? Foto: Pixabay
Där sitter vi och konstaterar att sot och partiklar, kväveoxider och all annan möjlig skit letar sig in i vårt bohag och som kan ta kål på oss. Vi vet mycket väl att luftföroreningar är hälsovådliga i form av hjärt- och kärlsjukdomar och skapar luftrörsproblem. Men vad ska vi göra? Vi kan väl inte stänga in oss med en dålig inneluft för att det råkar vara ännu sämre ute?
Det är kanske just detta som gör att luftomsättningen i landets bostäder sjunker. Jag läser att omsättningen 1948 var 1,2 per timme medan den 1991 var nere på 0,4 per timme. Det är enligt uppgift inte många bostäder som idag kommer upp till myndigheternas rekommendationer på 0,5 luftomsättning per timme. Har det möjligen en koppling till den allt sämre utemiljön eller är det något som uppstått som en följd av att energikostnaderna blivit dyrare?
Skulle ökande energikostnader vara orsaken råder uppenbarligen ett informationsbehov till såväl entreprenörer som brukare. Bra ventilationssystem kan minska uppvärmningskostnaderna med drygt 30% genom en smart och verkningsfull värmeåtervinning. Det är intressant och ännu mer intressant blir det i passivhus. Att bygga med passivhusstandard, det vill säga med täta och välisolerade konstruktioner och en väl genomtänkt ventilation med värmeåtervinning, kan minska uppvärmningskostnaderna med ungefär 60% - jämfört med konventionell byggnation. Ett enfamiljshus som byggs med passivhusstandard får en merkostnad på 2 - 4% jämfört med en villa byggd enligt gällande BBR. Den låga merkostnaden återbetalar sig genom de minskade värmekostnaderna på 1 - 2 år. Intressant!
Och det behöver inte byggas passivhus för att minska uppvärmningskostnaderna. Det finns otaliga exempel på fantastiska besparingar där ombyggda flerbostadshus installerat ventilation med värmeåtervinning och samtidigt renoverat och förbättrat klimatskalet. Det är inte ovanligt att energianvändningen kan minska med 50 - 80% i den här typen av projekt – och ibland ännu mer. Smått fantastiskt men frågan är varför inte alla gör så här? Det blir ju på något sätt vinst i alla ändar; bättre inomhusklimat, lägre energikostnader och många gånger trivsammare hus och områden!
Ventilationen är viktigt, mycket viktigt för vårt välbefinnande. Ingen tvekan om det. Huvudsyftet är att föra bort koldioxid, överskottsvärme, fukt, lukter, föroreningar och eventuell radongas. Men ventilationssystemet är också viktigt för att hålla nere värmekostnaderna. Det gäller att säkerställa byggnadens luftomsättning och filtrera inkommande luft och dessutom återvinna värmen i frånluften. I moderna välisolerade hus med små värmebehov används även ventilationssystemet för att distribuera värme. Det är ingen överdrift att ventilationssystemen i dagens moderna byggnader har en alldeles särskild betydelse för välbefinnande, hälsa och driftekonomi.
Och det gäller att göra rätt. Det var någon som viskade i mitt öra att ventilationsproblemen allt för ofta byggs in vid nyproduktion. Till exempel då olämpligt placerade uteluftsintag placeras för nära utblås av ventilationsluften, avloppsluftningar eller liknande. Det kan helt enkelt bli en olycklig rundgång för att luftdonen är felplacerade.
Nu med öppet fönster har huvudvärken släppt, möjligen som en följd av att koldioxidnivån sjunkit. Jag inser att ventilationen i vårt ärade hus från 1927 kanske inte sker med den modernaste utrustningen. Jag funderar samtidigt på om luftomsättningen trots allt är bättre än i många nyare hus? Kan det verkligen vara så?
Mätt och belåten, angelägen vad gäller kost och hälsa inser jag att jag tänker mindre på de 20 000 liter luft som jag andas dagligen än vad jag äter och dricker under en dag. Vissa andetag tas förvisso in under löprundan men faktum är att jag och många andra tillbringar 90% av vår tid inomhus. Ve och fasa! Hur är det bara möjligt att i min jakt på god hälsa glömma kvalitén på luft och annat i min innemiljö?
Det får bli ändring på det. Vi kanske skulle satsa på en solskorsten! En finurlig konstruktion som med solens hjälp ökar de termiska krafterna i ventilationssystemet och därmed kan ventilera helt utan driftkostnader. Och när solen inte räcker till finns mekaniska fläktar som säkerställer ventilationsbehovet. Fantastiskt! – ”En sån kanske vi skulle investera i” framför jag lite försiktigt till Karin när hon stänger fönstret efter sitt försök att slå världsrekord i luftomsättning. ”Är det möjligen en god idé att inte fönsterventilera mera utan istället förstärka självdragsventilationen som vi redan har i vår boning” -funderar jag vidare. Men som med allt annat inser jag att det gäller att ha på fötterna när saker och ting ska fixas till. Och det gäller naturligtvis även våra ventilationsförutsättningar! Vi får helt enkelt anlita den expertis som finns för att optimera funktion och skapa bästa tänkbara inomhusmiljön. Det får bli något som jag tar tag i efter den annalkande sommaren! Jag släpper snabbt tanken kring vår ventilation och konstaterar att nu stundar en sommar som gör att vi verkligen kan ventilera våra lungor med frisk luft, bara genom att vara ute!
Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt god sommar med gott om tid ute i den friska luften. Ventilera i möjligaste mån lungorna med härlig skogs-, sjö- och havsluft så hörs vi när sommaren så sakteliga loggar ut!
Lars Andrén
Krönikör
Vill du läsa om Passivhus, se här
Vill du läsa om solskorstenar och annan solenergi, se här
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.