Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Intresserade åhörare under årets upplaga av Geoenergidagen. Foto: Ulrik Hammarsträng
Ett 60-tal deltagare tog del av den sjunde upplagan av Geoenergidagen som i vanlig ordning var fylld med det senaste inom geoenergi.
Geoenergidagen arrangeras av branschföreningen Geotec och Geoenergicentrum som är ett kompetenscentrum som samlar in och sprider kunskap om geoenergi och dess tillämpningar. Platsen för evenemanget var Scandic Talk i Älvsjö.
Efter välkomnande av Geotecs vd, Johan Barth, var det dags för Signhild Gehlin, teknisk expert vid Geoenergicentrum, att gå igenom den senaste statistiken som rapporterats in av 32 länder vid European Geothermal Congress i Nederländerna.
- I Sverige finns idag cirka 580 000 geoenergianläggningar med 6 500 MWth (installerad effekt) och 24 000 GWth (energi). I de fem nordiska länderna är motsvarande siffror 815 000 anläggningar med 13 Gwth 40 Twhth. Ungefär hälften av de europeiska anläggningarna finns i Norden. I Sverige fortsätter trenden att gå mot fler större anläggningar med fler borrhål.
Tero Saarno, från ST1 i Finland, bjöd på en uppdatering av förra årets föredrag om djupgeotermi i Helsingfors där första borrhålet om 6400 meter är klart och där man kommit halvvägs på det andra. Han visade också en funktion där man kan följa borrningen i realtid via webben.
- Detta projekt ses som ett forskningsprojekt där vi bland annat testat och utvärderat mängder av olika borrkronor i samarbete med olika leverantörer. Det är också viktigt och följa de mindre jordbävningar som uppstår i samband med borrningen och stoppa om det blir för hög magnitud. Det är inte ett projekt som kommer gå att räkna hem ekonomiskt utan det får ses som förberedelse inför framtiden.
Claes Regander, Sweco, och Mutaz Alkiswani, Öresundskraft. Foto: Ulrik Hammarsträng
Mutaz Alkaswani, Öresundskraft, och Claes Regander, Sweco, berättade om ett högtemperaturprojekt som pågår i Helsingborg.
- Efter den inledande utredningen beslöts att projektet skulle etableras på Fibornaområdet som är en gammal gipsdeponi i anslutning till Fiborna kraftvärmeverk. Utredningen visade att spillvärmen som kan lagras varje sommar är cirka 50 GWh och att lagret till en början kan laddas med en effekt om cirka 15-20 MW. Projektet har haft stöd från Energimyndigheten och tillsammans med LKAB Wassara och Malmberg har borr- och kollektorslangteknik utvecklats. Resultatet med EPDM-slang från Malmberg har varit mycket lovande. Förmodat krav på verkningsgrad kan bli cirka 70% om investeringen ska bli lönsam.
Roland Moberg, Projektengagemang, berättade om arbetet med ett vårdboende i Kumla som designats så att det klarade av förra årets värmebölja.
- Det är ett vårdboende med den allra senaste tekniken och där kravet var att det också skulle finnas kyla. Med separata värmepumpar till lågtemperatursystemet kopplades kyla direkt till ventilationsaggregat och kyla körs ut via golvet då arkitekterna inte ville göra avkall på undertak. Det finns ett högtemperatursystem som också värmer varmvattnet. Dels genom separat värmepump och dels via toppning med pumparnas hetgasväxlare. El används för att toppa med sommartid.
Henrik Pihlblad, Skandiafastigheter, presenterade hur man arbetat med solceller och geoenergi i köpcentret Frölunda Torg i Göteborg.
- Vi kom fram till att vi ville ha lokalt producerad energi i våra fastigheter. Detta efter åtgärder från åtgärder från gjord energikartläggning är prognosen 65 kWh/m2 för värme, kyla och fastighetsel vilket är under BBR22-kravet för en nybyggd fastighet och gjorde det mycket svårt att sänka fastighetens specifika energianvändning. Genom vårt projekt Geosol har vi gratis solel som skapar både värme och kyla genom att energi flyttas inom fastighetens energisystem och i geolagret, som består av 79 hål á 200 meter, lagras spillvärme och skapar frikyla. Vi har också gjort ett avtal med en livsmedelsbutik om att ta till vara deras överskottsvärme från kylanläggningen. På så sätt lämnar inte ingen energi fastigheten utan att ha nyttjats flera gånger.
Per-Erik Nilsson, ICA-fastigheter berättade hur man arbetar med geoenergi.
- Bland fördelarna med geoenergi är att fastigheten kan bli helt oberoende av köpt värmeenergi. Även behovet av elvärme som spets minskar. Frikyla/underkylning av livsmedelskylans CO2 vid höga utomhustemperaturer tar bort behovet av vattenbegjutning av gaskylare och kondensor.
Bland utmaningarna finns avtalsfrågor vid inhyrda lägen och kylbranschens mognadsgrad och kapacitet att bygga och drifta geoenergianläggningar. I ett energiprojekt med geoenergi i ICA Maxi i Stenhagen i Uppsala reducerades den köpta fjärrvärmen med 100% och elförbrukningen med 15% vilket gav cirka en miljon kronor per år i reducerade driftkostnader.
Sist ut för dagen var Josef Johansson, doktorand på Chalmers, som gav en uppdatering av sitt arbete med isfria vägar med hjälp av uppvärmning av vägbanan med värme från geoenergi.
Andreas Magnusson, Thermia, i samspråk med Robert Björk, vd för Edekyl och Värme. Foto: Ulrik Hammarsträng
I anslutning till konferensen fanns en utställning där leverantörer av produkter, system och tjänster presenterade sig.
Text och foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordnign Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
Luleå Energi för en kamp emot klockan för att hitta ersättning för förlorad restenergi i och med SSAB:s omläggning av produktionen, rapporterar svt.se.
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
