Erfarenheter från fällningsdammar

2017-01-31 Slussen Building Services

Erfarenheter från fällningsdammar

 

Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Fällningsdammar – drifterfarenheter, utformning och framtida användning.


 

Sammandrag: Erfarenheter från fällningsdammar har kartlagts och ligger till grund för rekommendationer om utformning och drift av nya och befi ntliga anläggningar. I rapporten diskuteras även alternativa tillämpningar av tekniken.

Sammanfattning: Fällningsdammar är bethandlingsanläggningar för avloppsvatten. De består av ett antal dammar där man fäller ut fosfor i vattnet med fällningskemikalier. Kemslammet som uppstår sedimenterar till botten. Fällningsdammar utvecklades i Norden i mitten av 1970-talet, ofta genom att befintliga biodammar även fick kemisk fällning. I Sverige finns det totalt cirka 70 anläggningar, de flesta i Mellannorrland.

Rapporten beskriver hur fällningsdammar fungerar och var de passar att användas. Den behandlar också hur dammarna ska dimensioneras, utformas och drivas för att fungera på bästa möjliga sätt. Utvecklingsprojektet har drivits av Härjedalens kommun, Miva och Sweco Environment. Ytterligare sex Norrlandskommuner har bidragit till rapporten. Flera befintliga anläggningar har studerats, samtidigt som forskare och personal inom VA-organisationer har bidragit med kunskap och erfarenheter från flera års drift.

Fällningsdammar är ytkrävande men ger god behandling till låg kostnad. Reningen är mycket god för partiklar, fosfor och sjukdomsframkallande bakterier, medan minskningen av organiskt material normalt stannar vid cirka 70 procent. En stor fördel är att behandlingssystemet med sina stora volymer är stabilt, utan snabba svängningar i kvalitet på det vatten som går ut från anläggningen. Inget vatten bräddas vid dammarna, utan allt behandlas. Energianvändningen är låg jämfört med vanliga reningsverk, och behovet av underhåll och återinvesteringar är vanligen begränsat.

Den första generationens fällningsdammar, som byggde på omvandlade biodammar, var ofta enkla och utgjordes av två olika dammtyper. Den första dammtypen användes för att skilja av slam som innehöll synliga restprodukter (rens). I den andra dammtypen sedimenterade kemslammet som uppstod vid fosforfällningen. Dammarna var inte byggda för rationell slamhantering. Därför har rensavskiljning och slamtömning hört till de viktigaste utvecklingsfrågorna för fällningsdammar. I dag finns det flera goda exempel på tekniska lösningar för detta.

Ett annat utvecklingsområde är att förbättra reduktionen av organiskt material. I rapporten diskuteras olika tekniker, allt från traditionell processteknik till naturnära lösningar som våtmarker, infiltration och markbäddar. I dag finns det många fällningsdammar i glesbefolkade områden, och där kan det också finnas utrymme för mer platskrävande metoder för polering efter den egentliga reningsprocessen.

Det finns en tydlig fördel med fällningsdammar i sammanhang där flödena kan variera kraftigt, till exempel i områden med många turister eller där flödena varierar av andra orsaker. Det finns också ett växande intresse för fällningsdammar som ett sätt att hantera problemen med bräddvatten i avloppssystem, det vill säga vatten som svämmar över och går ut obehandlat i sjöar och vattendrag. Den stora magasinsvolymen i kombination med möjligheten att åstadkomma en vattenbehandling till låg kostnad ger en klar potential.

Källa: Svenskt Vatten Utveckling


Till rapporten!

 


 Dela     Tillbaka  

Saira Alladin ny vd för Installatörsföretagen

2024-07-04

Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.


Allmän Arbetsmarknad

Lägre elpriser med mer vatten, vind och sol

2024-07-04

Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.


El Utbildning & FoU

Sveriges första energipositiva och klimatneutrala område

2024-07-04

I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.


Värme Energieffektivisering Utbildning & FoU

Godkänt: 36 miljarder till nytt stöd för bio-CCS

2024-07-03

EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.


Allmän Utbildning & FoU

Fastighetsbolag positiva till mer efterfrågeflexibilitet

2024-07-02

Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.


Värme Utbildning & FoU

66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren

2024-07-02

Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.


Vatten & avlopp (yttre VA)

Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp

2024-07-01

Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.


Vatten & avlopp (yttre VA) Utbildning & FoU

Bostadsbolag kyler ner hyresgästerna

2024-07-01

Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.


Kyla

Elsystemets flexibilitet ska förbättras

2024-06-27

Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.


El Utbildning & FoU

Innovationsupphandling Smart styrning i småhus

2024-06-27

Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.


Allmän Automation/Styr- och Regler Utbildning & FoU