Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En ny studie vid Jönköping University (JU) visar att risken för spridning av mikroplaster i vattenmiljöer är en viktig utgångspunkt när medierna rapporterar om konstgräs som miljöfråga. Studien visar också att rapporteringen innehåller alarmistiska inslag, även om miljöriskerna med konstgräs emellanåt också tonas ner.
– Man måste se medierapporteringen om konstgräs som en del i ett större offentligt samtal om miljön, och speciellt om spridningen av plast i haven, säger Ernesto Abalo, som är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation vid JU, som gjort studien. Det finns en oro att vi skräpar ner och förstör vattenmiljöer och när konstgräset pekas ut som en viktig utsläppskälla dras lätt slutsatsen att konstgräsplaner är en direkt och stor bidragande orsak till denna nedskräpning. Detta kan skymma för andra hållbarhetsaspekter, som exempelvis återbruk av olika material, säger han.
Studien visar att kartläggningen av mikroplastkällor som IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde 2016 och där konstgräs rankas som den näst största källan till mikroplast, utgör en central källa i medierapporteringen.
– Det är helt klart en viktig källa för att skapa kunskap om konstgräs. Medierna har dock inte alltid tagit hänsyn till osäkerheten i mätningarna. Det är värt att notera att IVL själva understryker att man inte vet hur mycket mikroplats från konstgräs som sprids i vattenmiljöer, och det råder osäkerhet i forskningen om detta, tillägger han.
Studien är en av de första som undersöker mediebilden om konstgräs och mikroplaster, något som Abalo menar behöver utforskas mer.
– Detta är viktiga miljöfrågor som får ett allt större utrymme i den politiska debatten. Därför är det viktigt att förstå vilken roll som nyhetsmedierna spelar, dels i synliggörandet av frågorna, dels vad gäller vilka perspektiv som kommer fram, säger Abalo.
Forskningsprojektet, som ingår i forskningsmiljön Sustainable Communication vid Högskolan för lärande och kommunikation, är finansierat av Svensk Däckåtervinning AB och studien i fråga är den andra delstudien av tre.
Studien kan laddas här: http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1377529&dswid=-529
Den första delstudien kan laddas ner här: http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1313664&dswid=-8277
Källa: Jönköping University
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
