Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten. Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgerssonrapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.
– Vi har i ett flertal år pekat på orimliga höjningar av elnätsavgifterna. I år ser vi för första gången på fem år att den uppåtgående kurvan har brutits, vilket är en mycket god nyhet för de svenska hushållen, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Trenden med sänkta priser ser dessutom ut att hålla i sig och förstärkas. Under våren har Ellevio och Vattenfall genomfört eller aviserat sänkningar som berör många kommuner. Från och med i år finns dessutom en ny elnätsreglering på plats.
– Den nya regleringen ska ge mer välavvägda intäktsramar för elnätsföretagen. Nu är det viktigt att den behålls och efterlevs så att inte elnätspriserna börjar skena iväg igen, säger Hans Dahlin.
Höjning i många kommuner
Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.
– Det handlar om stora ökningar av avgiften från ett år till ett annat och kan slå hårt mot enskilda hushåll. Den här ryckigheten är precis det vi behöver komma bort ifrån – eventuella höjningar av avgiften bör göras jämnare över tid, säger Hans Dahlin.
25-årsjubileum för rapporten
Nils Holgerssongruppen har jämfört kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning för svenska hushåll under 25 år. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till mer rimliga priser för kunderna. I undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnaderna för de nyttor som alla hushåll behöver betala för.
Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och HSB Riksförbund. Fakta: Så har elnätspriset beräknats I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2020, beräknats för typhuset i Nils Holgersson-rapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inkl moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2020. Energiskatten för el som finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad. Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu
Källa: nilsholgersson.nu
Foto: Sveriges Allmännytta
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
