Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Slussen.biz gjorde ett nedslag på den andra dagen av av tvådagarskonferensen Inomhusmiljö i Stockholm som arrangerades av Teknologisk Institut.
Konferensen arrangerades för femte året i följd och är ett samarbete med föreningen Swesiaq, vars ordförande, Linda Hägerhed (bilden), var konferensens moderator. I år var det, på grund av den pågående pandemin, en nedbantad konferens där bland annat den planerade workshopen plockats bort.
Jan Kristensen, Chemik Lab. Foto: Ulrik Hammarsträng
Först ut på konferensens andra dag var Jan Kristensen, Chemik Lab, som föreläste om kemiska ämnen i golvkonstruktioner och rumsluft.
– Idag kan vi bland annat mäta flyktiga ämnen (VOC), exempelvis mjukgöraren och flamskyddsmedel, partiklar, fukt, temperatur och ventilation. Emissioner i luften kan vara egenemissioner såsom lösningsmedel i färger och bisfenol A i epoxiprodukter. Det kan vara sekundära emissioner som är reaktioner mellan olika ämnen. I luften kan också finnas luktämnen från verksamheten, exempelvis rengöringsmedel, och från utomhusluften som avgaser. Idag uppskattar man att det används 25 000 - 50 000 ämnen i byggbranschen. När det gäller lagkrav på området finns bland annat EU-lagstiftningen Reach och arbetsmiljökrav med hygieniska gränsvärden. Vid mätningar VOC - TVOC och vissa indikatorämnen kan dessa korreleras till felaktigheter i byggnaden. De kan dock inte korreleras till hälsoeffekter. Laboratoriets tolkning blir den primära tolkningen och de ska ha kunskaper om vilka faktorer som påverkar mätning. Det finns osäkerhet i mätningarna av TVOC och dessa bör därför kompletteras och jämföras med frågeformulär.
Peter Karlsson, kunskapschef på Aktea Energy och ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare. Foto: Ulrik Hammarsträng
Därefter var det dags för Peter Karlsson, kunskapschef på Aktea Energy och ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare, att ta över stafettpinnen och om hur man säkerställer att ventilationen ger god inomhusmiljö.
– Bra ventilation ska ge ett behagligt inomhusklimat genom att föra bort fukt, partiklar och gaser, tillföra frisk uteluft, ofta hålla ett lätt undertryck och i förekommande fall värma eller kyla. God innemiljökomfort handlar om termiska faktorer, luftkvalitet, belysning och ljud, men också om exempelvis färgsättning och ljus. Det är ett komplext ämne där man måste hitta en balans även mellan luftkvalitet och energieffektivitet. Exempel på energieffektiva åtgärder där man ändå behåller eller till och med förbättrar inomhuskomforten är att återvinna energin ur frånluften genom FTX, driftstidsanpassning samt att minska överventilation och öka luftutbyteseffektiviteten. För regler kring ventilation och inomhusmiljö ansvarar Boverket, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket.
Berndt Stenberg, professor emeritus vid Umeå universitet och specialist på hudsjukdomar. Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens sista föreläsare var Berndt Stenberg, professor emeritus vid Umeå universitet och specialist på hudsjukdomar, som talade kring ämnet byggrelaterad ospecifik ohälsa, OBO.
– OBO kan visa sig i form av bland annat ansiktsrodnad, torra slemhinnor och huvudvärk. I miljöer som orsakar OBO-symptom förvärras ofta symptom hos personer som sedan tidigare har astma, hösnuva och böjveckseksem. Enligt statistik från statliga verk har antalet arbetsskador på grund av brister i inomhusmiljön ökat de senaste åren. En tredjedel av personalen på Sveriges skolor uppger att de har problem med damm, smuts och dålig luft och fyra av tio skolor har fuktskador. Boverket har beräknat att det skulle kosta 100 miljarder kronor att bara att åtgärda fuktskadorna i våra småhus. Förekomsten i befolkningen är okänd, men typiska mönster är att det finns bland 12% av kvinnor och 4% bland män i kontorsarbete samt 7,5% och 4% bland män i befolkningen. Det är också klart att det finns ett samband med ökad ventilation, med uteluftsflöde, och minskade symptom av OBO. Kunskapen på området har ökat, men det finns fortfarande myter och fördomar kring OBO samt okunskap inom vård och myndigheter. Att leva med OBO kan ge begränsningar i livsföring.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
