Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På ett år har priserna för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt 4,8 procent, men prisökningarna skiljer sig stort beroende på var i Sverige man är bosatt. Den totala årskostnaden för en lägenhet är mer än sex gånger så hög i den dyraste kommunen jämfört med den med lägst avgift. Det visar en ny rapport från Nils Holgerssongruppen.Priserna skiljer sig stort mellan kommunerna. I årets undersökning höjer 42 kommuner sin taxa för vatten och avlopp med 10 procent eller mer medan 62 kommuner har oförändrad taxa. 9 kommuner sänker sin VA-taxa. Priserna för vatten och avlopp ökar betydligt mer än KPI. En utveckling som ser ut att fortsätta, då branschorganisationen Svenskt Vatten flaggar för fortsatt stora prisökningar under lång tid.
– De stora och ojämna prisökningarna är problematiska och slår direkt mot konsumentens plånbok. En god långsiktig planering och framförhållning när det gäller prissättning för vatten och avlopp är ett rimligt krav för att ökade kostnader inte ska komma som en överraskning för kunderna, säger MariLouise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Flera svenska städer har under den senaste tiden drabbats av kraftiga skyfall som ger ytterligare en dimension till frågan om vatten- och avloppssystemen.
– Klimatförändringar och extrema väderhändelser gör frågan om tillgång till vatten och välfungerande avlopp angelägen. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för hållbara VA-system ska fördelas i framtiden, säger Mari-Louise Persson.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling. Rapporten finns i sin helhet här: nilsholgersson.nu
Källa: Nils Holgersson
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
