PFAS-ämnen är kemikalier som är spridda i miljön eftersom de är svåra att bryta ner. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet svara för en större del av det man får i sig.
För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.
Majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat hade halter under 10 nanogram per liter vatten. Den högsta halten, som hittades i två vattenverk vid enstaka provningstillfällen, var 40 nanogram per liter. Vid andra mätningar var halterna lägre. Det är halter som ligger under den nuvarande svenska åtgärdsgränsen 90 nanogram per liter och gränsvärdet i det nya dricksvattendirektivet som är 100 nanogram per liter.
- Det är mycket positivt att medvetenheten om PFAS har ökat sedan 2014. Men fler kommuner behöver analysera sitt dricksvatten och några av de kommuner som redan analyserar bör göra det oftare, säger Sandra Strand, statsinspektör på Livsmedelsverket
Gränsvärde för dricksvatten
Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har uppmanat kommunerna att undersöka dricksvattnet. I dagsläget är rekommendationen att kommunerna sänker halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet så mycket som möjligt om de är över 90 nanogram per liter vatten, en så kallad åtgärdsgräns.
I december 2020 fastställde EU gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i ett så kallat dricksvattendirektiv. Gränsvärdet för totalt 20 PFAS-ämnen är 100 nanogram per liter. Livsmedelsverket ser därför över de svenska åtgärdsgränserna.
- Direktivet anger vad EU-länderna minst måste uppfylla och länderna kan välja att ställa hårdare krav. Vi vill ha tuffare krav för PFAS i Sverige än de krav dricksvattendirektivet ställer. Därför jobbar vi nu med att se hur vi kan skruva på det och få ner halterna av PFAS ytterligare, säger Sandra Strand
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i Sveriges miljö. Då PFAS är svårnedbrytbara blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan pågå under lång tid från förorenade områden. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum som innehåller PFAS-ämnen.
L 2021 nr 21 - Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser
PFAS
Källa: Livsmedelsverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.
Slussen.biz fanns på plats när Svenskt Geoenergicentrum arrangerade trettonde upplagan av Geoenergidagen i Stockholm.
Installationsmarknaden fortsätter att växa. Installatörsföretagens nya prognos visar en ökning på 3 procent både 2026 och 2027. Men bakom den stabila totalprognosen finns stora skillnader.
Livsmedelsverket har uppdaterat sitt stöd för klimatanpassning kopplat till dricksvattenförsörjning.
Slussen.biz hängde med när EMTF arrangerade studiebesök hos Skandinaviens äldsta filtertillverkare Ultramare och deras fabrik i Trollhättan.
Svenskt Vatten publicerar rapporten Naturligt organiskt material – en utmaning för svensk dricksvattenproduktion.
TFA är ett PFAS-ämne som både kan släppas ut direkt och bildas när andra PFAS-ämnen bryts ned. Det finns i dricksvatten och mat. Nu samlar tio svenska myndigheter sin kunskap för att hitta lösningar och styrmedel som kan minska utsläppen vid källan.