Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
PFAS-ämnen är kemikalier som är spridda i miljön eftersom de är svåra att bryta ner. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet svara för en större del av det man får i sig.
För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.
Majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat hade halter under 10 nanogram per liter vatten. Den högsta halten, som hittades i två vattenverk vid enstaka provningstillfällen, var 40 nanogram per liter. Vid andra mätningar var halterna lägre. Det är halter som ligger under den nuvarande svenska åtgärdsgränsen 90 nanogram per liter och gränsvärdet i det nya dricksvattendirektivet som är 100 nanogram per liter.
- Det är mycket positivt att medvetenheten om PFAS har ökat sedan 2014. Men fler kommuner behöver analysera sitt dricksvatten och några av de kommuner som redan analyserar bör göra det oftare, säger Sandra Strand, statsinspektör på Livsmedelsverket
Gränsvärde för dricksvatten
Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har uppmanat kommunerna att undersöka dricksvattnet. I dagsläget är rekommendationen att kommunerna sänker halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet så mycket som möjligt om de är över 90 nanogram per liter vatten, en så kallad åtgärdsgräns.
I december 2020 fastställde EU gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i ett så kallat dricksvattendirektiv. Gränsvärdet för totalt 20 PFAS-ämnen är 100 nanogram per liter. Livsmedelsverket ser därför över de svenska åtgärdsgränserna.
- Direktivet anger vad EU-länderna minst måste uppfylla och länderna kan välja att ställa hårdare krav. Vi vill ha tuffare krav för PFAS i Sverige än de krav dricksvattendirektivet ställer. Därför jobbar vi nu med att se hur vi kan skruva på det och få ner halterna av PFAS ytterligare, säger Sandra Strand
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i Sveriges miljö. Då PFAS är svårnedbrytbara blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan pågå under lång tid från förorenade områden. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum som innehåller PFAS-ämnen.
L 2021 nr 21 - Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser
PFAS
Källa: Livsmedelsverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
