PFAS-ämnen är kemikalier som är spridda i miljön eftersom de är svåra att bryta ner. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet svara för en större del av det man får i sig.
För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.
Majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat hade halter under 10 nanogram per liter vatten. Den högsta halten, som hittades i två vattenverk vid enstaka provningstillfällen, var 40 nanogram per liter. Vid andra mätningar var halterna lägre. Det är halter som ligger under den nuvarande svenska åtgärdsgränsen 90 nanogram per liter och gränsvärdet i det nya dricksvattendirektivet som är 100 nanogram per liter.
- Det är mycket positivt att medvetenheten om PFAS har ökat sedan 2014. Men fler kommuner behöver analysera sitt dricksvatten och några av de kommuner som redan analyserar bör göra det oftare, säger Sandra Strand, statsinspektör på Livsmedelsverket
Gränsvärde för dricksvatten
Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har uppmanat kommunerna att undersöka dricksvattnet. I dagsläget är rekommendationen att kommunerna sänker halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet så mycket som möjligt om de är över 90 nanogram per liter vatten, en så kallad åtgärdsgräns.
I december 2020 fastställde EU gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i ett så kallat dricksvattendirektiv. Gränsvärdet för totalt 20 PFAS-ämnen är 100 nanogram per liter. Livsmedelsverket ser därför över de svenska åtgärdsgränserna.
- Direktivet anger vad EU-länderna minst måste uppfylla och länderna kan välja att ställa hårdare krav. Vi vill ha tuffare krav för PFAS i Sverige än de krav dricksvattendirektivet ställer. Därför jobbar vi nu med att se hur vi kan skruva på det och få ner halterna av PFAS ytterligare, säger Sandra Strand
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i Sveriges miljö. Då PFAS är svårnedbrytbara blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan pågå under lång tid från förorenade områden. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum som innehåller PFAS-ämnen.
L 2021 nr 21 - Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser
PFAS
Källa: Livsmedelsverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.