PFAS-ämnen är kemikalier som är spridda i miljön eftersom de är svåra att bryta ner. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet svara för en större del av det man får i sig.
För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.
Majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat hade halter under 10 nanogram per liter vatten. Den högsta halten, som hittades i två vattenverk vid enstaka provningstillfällen, var 40 nanogram per liter. Vid andra mätningar var halterna lägre. Det är halter som ligger under den nuvarande svenska åtgärdsgränsen 90 nanogram per liter och gränsvärdet i det nya dricksvattendirektivet som är 100 nanogram per liter.
- Det är mycket positivt att medvetenheten om PFAS har ökat sedan 2014. Men fler kommuner behöver analysera sitt dricksvatten och några av de kommuner som redan analyserar bör göra det oftare, säger Sandra Strand, statsinspektör på Livsmedelsverket
Gränsvärde för dricksvatten
Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har uppmanat kommunerna att undersöka dricksvattnet. I dagsläget är rekommendationen att kommunerna sänker halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet så mycket som möjligt om de är över 90 nanogram per liter vatten, en så kallad åtgärdsgräns.
I december 2020 fastställde EU gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i ett så kallat dricksvattendirektiv. Gränsvärdet för totalt 20 PFAS-ämnen är 100 nanogram per liter. Livsmedelsverket ser därför över de svenska åtgärdsgränserna.
- Direktivet anger vad EU-länderna minst måste uppfylla och länderna kan välja att ställa hårdare krav. Vi vill ha tuffare krav för PFAS i Sverige än de krav dricksvattendirektivet ställer. Därför jobbar vi nu med att se hur vi kan skruva på det och få ner halterna av PFAS ytterligare, säger Sandra Strand
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i Sveriges miljö. Då PFAS är svårnedbrytbara blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan pågå under lång tid från förorenade områden. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum som innehåller PFAS-ämnen.
L 2021 nr 21 - Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser
PFAS
Källa: Livsmedelsverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.