PFAS-ämnen är kemikalier som är spridda i miljön eftersom de är svåra att bryta ner. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet svara för en större del av det man får i sig.
För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.
Majoriteten av de vattenverk som rapporterade in analysresultat hade halter under 10 nanogram per liter vatten. Den högsta halten, som hittades i två vattenverk vid enstaka provningstillfällen, var 40 nanogram per liter. Vid andra mätningar var halterna lägre. Det är halter som ligger under den nuvarande svenska åtgärdsgränsen 90 nanogram per liter och gränsvärdet i det nya dricksvattendirektivet som är 100 nanogram per liter.
- Det är mycket positivt att medvetenheten om PFAS har ökat sedan 2014. Men fler kommuner behöver analysera sitt dricksvatten och några av de kommuner som redan analyserar bör göra det oftare, säger Sandra Strand, statsinspektör på Livsmedelsverket
Gränsvärde för dricksvatten
Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har uppmanat kommunerna att undersöka dricksvattnet. I dagsläget är rekommendationen att kommunerna sänker halterna av PFAS-ämnen i dricksvattnet så mycket som möjligt om de är över 90 nanogram per liter vatten, en så kallad åtgärdsgräns.
I december 2020 fastställde EU gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i ett så kallat dricksvattendirektiv. Gränsvärdet för totalt 20 PFAS-ämnen är 100 nanogram per liter. Livsmedelsverket ser därför över de svenska åtgärdsgränserna.
- Direktivet anger vad EU-länderna minst måste uppfylla och länderna kan välja att ställa hårdare krav. Vi vill ha tuffare krav för PFAS i Sverige än de krav dricksvattendirektivet ställer. Därför jobbar vi nu med att se hur vi kan skruva på det och få ner halterna av PFAS ytterligare, säger Sandra Strand
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i Sveriges miljö. Då PFAS är svårnedbrytbara blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan pågå under lång tid från förorenade områden. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum som innehåller PFAS-ämnen.
L 2021 nr 21 - Kartläggning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser
PFAS
Källa: Livsmedelsverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Ett prorysk grupp försökte under 2025 genomföra en cyberattack mot ett värmeverk i Västsverige, rapporterar bland annat svt.se.
Genomgången av de nominerade till Stora Inneklimatpriset fortsätter och turen är kommen till Lindinvent som är nominerade för produktfamiljen DIGIBEAM.
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.