Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Delowar Hossain tömmer latriner och rensar avlopp i Dhaka, Bangladesh. Ett arbete han utför utan skyddsutrustning som handskar. Foto: WaterAid/DRIK/Habibul Haque
Sanitetsarbetare, de som tömmer latriner och rensar avlopp, utför arbeten som är helt avgörande för alla människors hälsa. Dock sker det ofta på bekostnad av deras egen hälsa. Under pandemin har sanitetsarbetare varit särskilt utsatta, det visar WaterAids nya rapport ”The Forgotten Frontline Workers” som släpptes den 17 november. Rapporten publiceras med anledning av världstoalettdagen den 19 november, en officiell FN-dag med syftet att uppmärksamma vikten av toaletter och sanitet.
Under pandemin har länder och samhällen över hela världen stängts ner för att minska smittspridning och rädda liv. Miljoner sanitetsarbetare har dock inte kunnat stanna hemma eller hålla social distans eftersom deras arbete är så grundläggande för att samhällen ska fungera. Trots deras samhällsviktiga funktion tvingas de ofta utföra sitt arbete under fruktansvärda villkor, det visar WaterAids nya rapport ”The Forgotten Frontline Workers”.
Varning för starka bilder i rapporten – se och ladda ner dem här
Rapporten visar att sanitetsarbetare i flera länder måste hantera mänsklig avföring helt utan skyddsutrustning som handskar eller munskydd. Trots det erbjuds de inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten på arbetet. En av dem är 34-åriga Kona Nagmoni Lata som städar gator i Bangladesh huvudstad Dhaka:
– Ibland kommer jag i kontakt med mänsklig avföring i mitt arbete, och jag har bara en trasa att torka upp det med. Det finns ingen möjlighet att tvätta händerna där jag jobbar, säger Kona.
I rapporten ”The Forgotten Frontline Workers” framgår bland annat att:
Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid Sverige, kommenterar:
– Idag saknar 1,7 miljarder människor i världen tillgång till en toalett. Det orsakar barnadödlighet, kolerautbrott och mänskliga katastrofer. Det är helt uppenbart att världen behöver fler toaletter. Men det får inte ske på bekostnad av sanitetsarbetares villkor. Våra samhällen fungerar på grund av det arbete som de utför, och de måste skyddas. Både av skyddsutrustning som handskar och munskydd, men också av lagstiftning och sociala skyddsnät. Allt annat är ett svek mot deras rättigheter, säger Anna Nilsdotter.
Iliyasu Abbas, sanitetsarbetare i Nigeria, tömmer latriner på avföring med sina bara händer. Foto: WaterAid/Nelson Owoichi
Källa: Watersid
| Dela |
 |
Tillbaka |
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
Slussen.biz fanns på plats på Tekniska museet i Stockholm när Nibe bjöd in till en förmiddag om EPBD, helhetslösningar, köldmedier och ventilationsaggregat.
60 kommuner har fått stöd från Energimyndigheten för att säkra elförsörjningen vid kriser. Nu breddas satsningen till värmeberedskap. Tio kommuner får upp till 4,5 miljoner kronor vardera i investeringsstöd.
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
