Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Skillnaderna mellan ländernas strategier för att reglera energiprestanda kan påverka teknikutvecklingen och bostadsbeståndet, visar Ingrid Allard Stolterman i sin avhandling.
Energiprestanda i bostadshus kan regleras med hjälp av olika kriterier, bestående av olika indikatorer och kravnivåer, och utvärderas med olika metoder. Valet av kriterier kan styra energiprestandautvecklingen i olika riktningar och valet av utvärderingsmetod kan avgöra om en byggnad klarar kriterierna eller inte. De indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda kan därför vara avgörande för byggnadsbeståndets framtida energiprestanda.
- Jag vill utmana beslutsfattare att ifrågasätta vilka indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som ska användas för att reglera energiprestanda i bostadshus i kallt klimat, säger Ingrid Allard Stolterman.
I sin avhandling visar hon att de kriterier och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda skiljer sig mycket åt mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I de gällande nationella byggreglerna för bostadshus den 1 januari 2020 utmärkte sig de finska energiprestandakriterierna genom sitt fokus på byggnadens värmeförlust och strikta kravnivåer jämfört med de andra länderna.
De norska och ryska kriterierna utmärkte sig genom att inte ställa något krav på energiproduktionens effektivitet eller valet av energikälla. De ryska kriterierna utmärkte sig dessutom genom sitt fokus på byggnadens formfaktor - relationen mellan byggnadens volym och den omslutande arean - som uppmuntar till att bygga stora flerfamiljshus framför små villor. De svenska byggreglerna utmärkte sig genom ett krav på mätningar av energianvändningen i driftfasen för att påvisa att byggnaden följer kriterierna. I Sverige och Finland uppmuntrar kraven också till uppvärmning med värmepump och avskräcker från direktverkande el.
- Skillnaderna mellan ländernas strategier för att reglera energiprestanda kan påverka teknikutvecklingen och bostadsbeståndet, vilket kan få konsekvenser både för ländernas primärenergianvändning och koldioxidutsläpp och för invånarnas levnadsstandard, säger hon.
Avhandlingen visar också att beställare, entreprenörer och kommunanställda som arbetar med att ställa krav på och utvärdera energiprestanda när flerfamiljshus i Sverige upphandlas både vill utvärdera byggnaden i projekteringsskedet och verifiera att den projekterade energiprestandan uppnåtts genom mätningar i den färdiga byggnaden. De upplevde dock problem med påverkan från byggnadens drift och brukarnas beteende på byggnadens uppmätta energianvändning. Om byggnaden inte klarar kraven på uppmätt energianvändning på grund av felaktig drift eller energikrävande brukarbeteende kan det i värsta fall leda till viten för entreprenören.
Som en del av sin forskning har Ingrid Allard Stolterman också utvecklat en metod som kan användas för att verifiera den färdiga byggnadens energianvändning med minimalt inflytande från brukarbeteende och drift. Metoden bygger på en analys av det så kallade ”prestandagapet” – skillnaden mellan den projekterade energianvändningen och den uppmätta energianvändningen i den färdiga byggnaden.
- Avvikelser från byggnadens projekterade design och konstruktion kan äventyra hela byggnadsbeståndets energiprestanda om de går oupptäckta. Det är därför viktigt att verifiera den färdiga byggnadens energiprestanda, säger hon.
Källa: Umeå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
