Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Unikt rum för att spåra luftburna partiklars överföringsvägar och spridning inomhus. Foto: Elisabet Linden
- Tillsammans med japanska forskare har vi utvecklat en helt ny teori för hur spridning av smittämnen sker inom och mellan rum och även hur man kan ventilera bort dem, säger Alan Kabanshi, forskare inom energisystem vid Högskolan i Gävle.
Dagens byggnader och ventilationssystem är inte byggda för att skydda mot spridning av luftburna smittämnen, och erfarenheten av den nuvarande pandemin är att många blir smittade inomhus i sina hem eller på arbetsplatser, enligt Alan Kabanshi.
- Vi har upptäckt att spridning av smittämnen minskar då luftströmningsmönstret ändras och kommer nu att undersöka vilken effekt man kan få av att bygga om och komplettera befintlig ventilation, säger Alan Kabanshi.
Forskarna ska också utveckla en förbättrad modell för att uppskatta risken att bli smittad, då dagens modeller är för okänsliga för att göra en sådan uppskattning.
- I vårt lab kan vi även registrera vilken väg smittämnet tar mellan den smittande personen och ut i olika delar av byggnaden och genom att vi får kännedom om spridningsvägarna kan vi identifiera zoner där man kan bli smittad.
Förutsättningen är det helt nya synsätt på hur borttransport och spridning av föroreningar sker inom och mellan rum, som forskarna i Gävle utvecklat tillsammans med japanska forskare från universiteten i Kasuga och Saitama.
- Erfarenheterna från pandemin kan medföra framtida krav på pandemianpassat byggande och vårt projekt kommer också att kunna bidra till utformningen av sådana byggnader, säger Alan Kabanshi.
Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, beviljar Alan Kabanshi, tillsammans med professor Mats Sandberg och forskningsingenjörerna Elisabet Linden och Leif Claesson, fyra miljoner kronor för forskning om hur ventilation kan minska luftburna infektioner inomhus. Forskarna ska även utveckla en förbättrad modell för att bedöma smittrisker samt bidra till ny kunskap om hur man kan bygga hus anpassade till pandemier.
Källa: Högskolan i Gävle
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
