Varje år sker allvarliga olyckor och bränder i bostäder på grund av brister i elinstallationer och elprodukter, i vissa fall med dödlig utgång. I Elsäkerhetsverkets tidigare rapport, Elsäkerhet i bostäder 2019, framgår att räddningstjänsten rycker ut till 1800 bränder varje år som orsakats av direkta elfel eller felaktig användning av el. Samma undersökning visar att 350 barn om året drabbas av elolyckor i bostäder så att de behöver uppsöka sjukvård. Övergripande orsaker till elbränder beror på ålder av bostadens elanläggning, belastning av elanläggningens olika delar och utförandet av elanläggningen. Elsäkerhetsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av krav om besiktningar av elinstallationer i bostäder.
- Andra undersökningar som vi har gjort visar även att olagliga elinstallationsarbeten förekommer i många bostäder. 2020 uppgick försäkringsbranschens kostnader på grund av elbränder till drygt 320 miljoner kronor, enligt statistik från Svensk Försäkring. Det är också viktiga bakgrundsfaktorer i vår utredning, säger Erika Sandström, projektledare för utredningen vid Elsäkerhetsverket.
För att kunna redogöra för hur ett system som premierar elbesiktningar kan se ut kommer projektet att arbeta med vissa delmål. Dessa kommer att innehålla statistik om elrelaterade bränder och elolyckor i bostäder, undersöka om det finns andra länder med system som premierar elbesiktningar, identifiera olika aktörers ansvar samt redogöra för vad en elbesiktning minst bör innehålla.
- Skulle det finnas ett system som premierar eller reglerar elbesiktningar, skulle innehavaren få mer kunskap om sin elanläggning och därmed även kunna åtgärda fel och brister som upptäcks. I förlängningen tror vi att det skulle bidra till både färre elolyckor och elbränder, vilket skulle leda till mer elsäkra bostäder. Ett minskat antal elbränder skulle också påverka samhällets kostnader i positiv riktning, säger Erika Sandström.
Utredningen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2022.
Källa: Elsäkerhetsverket
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dela |
|
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.