Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sjön Bolmen. Foto: Jessika Sellergren
Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men ställer främst till det för ekosystemet och dricksvattnet. Med fokus på sjön Bolmen samlas nu forskare, myndigheter och lokala aktörer i ett forskningsprojekt för att tillsammans hitta metoder som kan lösa vattenutmaningen.
En brunfärgad sjö kan liknas vid en kopp te där tebladen färgar det klara vattnet. I sjön består ”tepåsen” av organiskt material i omgivande mark, såsom växtrester och jord.
De senaste decennierna har sjöarna blivit allt brunare, berättar Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och projektledare för det Formas-finansierade projektet ”Reducering av brunifiering i sjövatten”.
Bolmen särskilt viktig
Brunifiering leder till förändringar i ekosystemet och försämrar dricksvattnet – en utmaning som är särskilt angelägen att hantera i sjön Bolmen.
– Bolmen är landets tionde största sjö och en viktig dricksvattensjö. Vi måste med gemensamma krafter ta hand om den, säger Tina Martin.
Projektets gemensamma krafter är forskningsaktörer, myndigheter, kommuner, det lokala näringslivet runt sjön samt Sydvattens forskningsstation Bolmen.
Klimatförändringar och dikning delar av problemet
Till följd av klimatförändringar har vintrarna blivit kortare och perioden för växttillväxt ökat med tre veckor per år de senaste årtiondena.
Emma Kritzberg, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, förklarar att det allt varmare och blötare klimatet leder till en större transport av organiskt material till sjön.
– Extremväder som skyfall och stormar har blivit allt vanligare och kraftiga regn förflyttar mer material från skogen ner i sjövattnet. Ju våtare år desto brunare vatten, säger hon.
Den snabba avrinningen till sjön påverkas också av att skogsmarken dikas upp.
– Diken i skogen gör marken intill fårorna torrare och underlättar för fordon att ta sig fram i skogen. Men samtidigt bildar dikena direktkanaler till sjön i vilka organiskt material snabbare transporteras till sjövattnet, säger Tina Martin.
Barrskogen tar över
En stor andel av marken runt Bolmen har tidigare varit våtmark, som utöver att ha vattenrenande egenskaper också binder koldioxid – något som är viktigt för att kunna bromsa klimatförändringar.
Emma Kritzberg berättar att en stor del av våtmarkerna har dikats och planterats med barrskog.
– Mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog, så ju mer gran nära sjön desto brunare vatten får vi. Det organiska materialet ackumuleras över tid, och ju äldre skog desto större mängd organiskt material som kan läcka till vattnet, säger hon.
Metodutveckling pågår
Forskningsprojektet har en god bild av problematiken och vad som påverkar vattnet i Bolmen, och nu pågår testning av vilka metoder som kan bidra till en minskad brunifiering.
– En av lösningarna kan vara att plantera mer lövträd nära sjön. I lövskog och jordbruksmark bryts det organiska materialet ned mycket snabbare än i barrskogen, och till skillnad från i granskogen så läcker det inte ut i vattnet i samma utsträckning, säger Emma Kritzberg.
Men det är inte enda lösningen, och mycket arbete återstår för att förbättra ekosystemet och göra sjövattnet klarare – något som skulle kunna innebära att vattenverken på sikt använder mindre mängd kemikalier vid reningsprocessen och att vissa alger inte sprider sig i lika hög grad.
Med hänvisning till projektkollegan Antonia Liess vid Högskolan i Halmstad berättar Tina Martin att en växtplanktongrupp som skulle kunna minska är brunvattenalgerna, till vilka algen gubbslem hör. En alg med slemmiga egenskaper och ett inte så trevligt namn.
– Att ta ett dopp i brunt sjövatten med gubbslem på ytan är inget jag längtar efter, säger Tiina Martin.
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
