Fotograf: Sanjeet Mehariya
Kemister vid Umeå universitet inom konsortiet MicroBioRefine visar att nordiska mikroalger som får växa i saltvatten både renar detta vatten effektivt och producerar värdefulla föreningar, så kallade karotenoider. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Bioresource Technology.
Forskning inom så kallad blå bioekonomi fortskrider snabbt på en global skala. Kan alger med hög biomassaproduktion och vattenreningsegenskaper vara framtidens biomassaproducent, vattenrenare och hållbara bränsle? Det finns ett stort intresse för utveckling av användning av akvatiska fotosyntetiska källor – alger och cyanobakterier.
Inom konsortiet MicroBioRefine vid Umeå universitet som leds av professor Christiane Funk undersöker forskarna nordiska mikroalgers potential för återvinning av avloppsvatten och generering av biomassa. Algerna renar avloppsvatten från de förorenande näringsämnena kväve och fosfor som annars skulle kunna leda till övergödning av våra vattendrag.
– Men inte bara det, vi har också kunnat visa i tidigare studier att algerna avlägsnar farliga föroreningar som läkemedel och tungmetaller. Faktum är att våra alger kan ta bort vissa av dessa föreningar mer effektivt än konventionell rening av avloppsvatten, säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Avloppsvattnet göder algerna som i sin tur producerar biomassa. Eftersom källan är kommunalt avloppsvatten är användningen av algbiomassan mycket begränsad. I denna miljö producerar tyvärr inte de nordiska mikroalgerna värdefulla föreningar.
– Eftersom våra alger är så effektiva att rengöra, innehåller deras biomassa massor av farliga föreningar. Mikroalgbiomassa från avloppsvatten kan inte användas till livsmedel eller foder.
Emellertid har postdoktor Sanjeet Mehariya, doktoranden Martin Plöhn, och den spanske gästforskaren Antonio Leon-Vaz – alla medlemmar i Christiane Funks forskargrupp – tillsammans med en forskare från Luleå tekniska universitet kunnat påvisa att vissa arter av mikroalgerna kan växa i saltvatten, nordiska Desmodesmus-stammar.
Närvaron av salt stressar algerna och därför producerar de stora mängder karotenoider. Karotenoider är högvärdiga biomassaprodukter på grund av deras användning inom hälsovård, livsmedelsförädling, läkemedel och kosmetika.
– Vi kan nu odla dessa algarter i Östersjövatten. Algerna klarar av att rena det problematiska havsvattnet och samtidigt producerar de värdefulla föreningar.
Mer läsning:
Källa: Umeå universitet
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.