Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Om mindre än 20 år ska Sveriges hela elproduktion komma från förnybara källor. Problemet är att sol- och vindkraft ger ett ojämnt energiflöde beroende på väder och vind. Men ett flexibelt energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att balansera energiåtgången kan bidra till att målet uppnås, visar forskning från Linköpings universitet.
Enligt Energiöverenskommelsen, som trädde i kraft 2016 efter beslut i riksdagen, ska all svensk elproduktion vara helt förnybar redan år 2040. Det innebär en utbyggnad av framför allt vindkraft och till viss del solenergi.
Problemet är att vindkraft inte ger samma stadiga energiflöde som fossila källor. Blåser det mycket får systemet överskottsenergi som behöver exporteras, och blåser det lite är förhållandet omvänt och el behöver importeras. I dagsläget kan den variationen i viss mån regleras med vattenkraft för att ge stabilitet i energisystemet. Men med en ökad andel vind- och solkraft behöver systemet balanseras på annat sätt också. I och med att slutkonsumenten förväntar sig en pålitlig tillgång på elenergi oavsett väder och vind är det en utmaning.
Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet delvis lösas. Driften av värmepumpar och kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn kan styras så att de hjälper till att balansera elsystemet. Även inom industrisektorn, som står för cirka 37 procent av den totala elförbrukningen, ligger potential för en dellösning av problemen.
– Inom industrin går många processer på max och man jobbar med ”lean production” vilket gör det svårare att vara flexibel. Men samtidigt är den största drivkraften ekonomisk. Om det går att minska kostnaden genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig, säger Maria Johansson, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet.
Forskarna har utgått från ett framtidsscenario där mängden vindkraft ökar från dagens 28 TWh till 55 TWh och mängden kärnkraft är noll. I det scenariot skulle Sverige behöva öka importen av el med 21 TWh. Även exporten skulle öka så att den överstiger den befintliga kapaciteten i kablarna som sammankopplar Sverige med grannländerna, med andra ord – det kommer att uppstå överskottsel. Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att om man kombinerar alla system för att jobba flexibelt skulle mängden överskottsel minska med 74 procent och importen skulle minska med 36 procent. Dessutom skulle elsystemet bli mer stabilt.
– Det handlar om att skifta användningen i tid. Man behöver öka flexibiliteten på behovssidan eftersom det finns mindre flexibilitet på produktionssidan. Sen finns viss möjlighet att kolla på energilagring i till exempel fjärrvärmesystemet men det är föremål för framtida forskning, säger Danica Djuric Ilic, universitetslektor på IEI.
Forskarna jämför konceptet med hur privatpersoner kör sin disk- och tvättmaskin när det är ett billigare elpris på grund av hög vindelproduktion och lågt elbehov i systemet. Det bidrar till lägre toppar av elanvändning när elen är dyr, det vill säga när vindelproduktionen är låg och elbehovet i systemet är högt. Om samma princip kunde införas inom industrin så att elanvändningen bättre matchar tillgången på vind- och solel i nätet skulle balansen i elsystemet förbättras och andelen förnybar energi skulle kunna öka. Men det kräver storskalig samordning. Forskarna genomförde också intervjuer med energibolag och industriföretag för att undersöka hinder, drivkrafter och incitament när det gäller användarflexibilitet.
– Industrierna behöver inventera sin energianvändning för att se vilka processer som kan vara flexibla utan att det går ut över produktionen. Trovärdiga flexibilitetsmarknader skulle kunna vara en lösningarna där man köper och säljer flexibilitet. För det behövs också smarta system som styr och samordnar elanvändningen, samt system som bättre kan förutsäga kraftproduktionen från vind och sol som ju hänger ihop med vädret, säger Maria Johansson.
Rapporten, Flexibelt energisystem genom samverkan mellan fjärrvärmesystem, elsystem och industri, Maria Johansson, Danica Djuric, Igor Cruz 2022, finns att läsa som bifogad pdf.
Fakta: Enligt SCB uppgår den totala elförbrukningen i Sverige till 165 TWh år 2021. Av det kommer cirka 71 TWh från vattenkraft och 28 TWh från vind- och solkraft. Tillsammans utgör de förnybara källorna alltså strax över 60 procent av all elkraftsproduktion.
Källa: Linköping universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
