Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Engagerad publik under nionde upplagan av Geoenergidagen. Foto: Ulrik Hammarsträng
Slussen.biz fanns på plats när årets upplaga, den nionde, arrangerades i Älvsjö utanför Stockholm. Dagen samlade ett 60-tal deltagare bjöd på många kära återseenden efter några års pandemiuppehåll.
Geoenergidagen arrangeras av Svenskt Geoenergicentrum med dess vd Sighild Gehlin i spetsen. Som sin “side-kick” hade hon i år tidigare kollegan Johan Barth.
Först upp på scen var just Signhild Gehlin som i vanlig ordning bjöd på en gedigen statistikgenomgång gällande geoenergibranschen.
- Först vill jag passa på att slå hål på myten att geoenergin förstör elmarknaden som vissa tagit till sig. Elanvändningen för bostäder och service är idag densamma som 1994, 70 TWh. Detta trots att antalet bostäder har ökat och en halv miljon värmepumpar installerats sedan dess. Geoenergi förstör alltså inte elmarknaden utan är en stor förnybar energikälla. Vidare så kan vi se en ökning när det gäller försäljningen av större värmepumpar som installeras i småhus. Trenden är också att djupen på borrhålen ökar. Sverige är ledande i Norden vad gäller geoenergi och fortfarande på tredje plats i världen efter USA och Kina. Vi ser dock att många andra länder vaknat, och det är positivt. I maj trädde också REPower EU, som är en plan för att i snabb takt minska beroendet av rysk gas, i kraft och där finns värmepumpar och geoenergi med som en viktig del.
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet tog över stafettpinnen och gav en bild av utvecklingen på energimarknaden.
- Den senaste IPCC-rapporten visar att vi inte är på rätt spår för att nå 1,5 gradersmålet. Det finns fortfarande stora ekonomiska intressen i fossila bränslen, som måste bort. Det finns dock vissa positiva inslag som att många länder, exempelvis att Sverige och övriga Europa minskar sina utsläpp, kostnaderna för sol- och vindkraftsteknik minskar och vi ser ett ökat intresse gällande vätgas. Gasimport från Ryssland har stått för cirka 40 % av EU:s totala energianvändning. Nu kan jag bland annat se en ny dynamik mellan geoenergi och fjärrvärme.
Därefter var det dags för Johan Barth, Geothermal & Geoenergy Consulting, som talade under rubriken Energibolagens satsningar på geoenergi.
- Den första generationen fjärrvärme, med höga temperaturer i form av ånga, är idag cirka hundra år. I Sverige är den tredje generationen med isolerade rör och temperaturer på 70-90 grader den förhärskande. I den fjärde generationen har man sett fördelar med lägre temperaturer och utnyttjar resurserna bättre, bland annat med hjälp av värmepumpar. I den femte generationen arbetar man med ännu lägre temperaturer och olika typer av lagring som akvifärer, borrhålslager, groplager i form av underjordiska bergrum och geotermi. För att undersöka intresset från energibolagen har gjorts en rundringning som visar att de olika lagringsformerna används i olika utsträckning i Sverige, det finns dock inga akviferlager i drift i energibolagens regi och vad det gäller geotermi finns en anläggning i drift.
Rickard Svensson, Mälarenergi, berättade om hur man i Västerås arbetar med att att konvertera ett gammalt oljeberglager till ett värmelager med ackumulatortankar som kommer få funktionen av ett kraftvärmeverk.
- Syftet är att konvertera det gamla oljelagret i berget till ett värmelager på 10-13 GWh. Lagringsprincipen bygger på densitetsskillnader mellan varma och kalla temperaturer samt en varm ledning och ett kallt inlopp/utlopp. På så sätt kommer vi kunna flytta behoven längre fram, får en snabb spetskraftskapacitet och kan lättare planera och optimera. Idag är de inledande arbetena avklarade och saneringen från olja pågår. Något som visat sig vara svårare än planerat.
Hans Johansson, Umeå Projektenergi, bjöd på erfarenheter och tankar om affärsmodeller och drift av balanserade termiska nät.
- Jag har varit delaktig i flera olika projekt med balanserade termiska nät med olika förutsättningar som Norrlands universitetssjukhus, Hudiksvalls sjukhus, Uppsala Business Park och Tomtebo strand som är nya stadsdelar i Uppsala och respektive Umeå. Jag är också inblandad i Handelsplats kyla som är en handelsplats där olika aktörer ska kunna handla av varandra i form av en börshandel. Viktigt att tänka på i sådana här projekt är att alla parter måste ha ekonomiska incitament att för att det ska lyckas.
Ulf Näslund, Vasakronan, berättade hur man arbetat med termiska nät och geoenergi.
- Vi har mer än halverat elanvändningen och köpt energi sedan 2008 och ligger nu långt under BBR. I våra termiska nät, där man delar värme och kyla mellan fastigheter, använder vi bland annat akviferer och borrhålslager. Vi har en fördel att ha många fastigheter som ligger nära varandra i kluster. En erfarenhet vi har dragit är att det bör vara enkelt att skilja en fastighet från nätet för att underlätta eventuell försäljning. VI har också arbetat mycket med datainsamling för att kunna trimma anläggningarna.
Årets upplaga av Geoenergidagen avslutades med en uppkopplad gäst från andra sidan Atlanten när Daniel Yates från värmepumpleverantören och installatören, Dandelion, berättade om företagets resa som tagit fart i nordöstra USA.
- Många använder fortfarande fossila bränslen, men nu har det kommit lagstiftning och morötter och piskor mot renare energi gällande värme och kyla och intresset för vår verksamhet har ökat kraftigt. Här i USA är det vanligare att kyla ingår som en del i projekteten. Vi har tagit till oss mycket av den skandinaviska tekniken och metoder och samarbetar bland annat med ett svenskt företag som varit med och utbildat våra borrare.
Marcus Kanewoff på Zero Carbon Tech fick besök i montern av Jan Persson från Enwell. Foto: Ulrik Hammarsträng
I anslutning till konferensen fanns också en utställning där ett 10-tal utställare tog chansen att visa upp sig.
Text och foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
